Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men intet af dessa konstgrepp kunde fram¬
trolla Caroline. Slutligen greps han af en verk¬
lig förtviflan, en aning om att någonting händt
och att hon kanske ej skulle komma upp. I hans
uppjagade själslif fans icke rum för en så enkel
reflexion, som att endast en halftimme förflutit
sedan han börjat vänta Caroline, och att hon i
sjelfva verket aldrig lofvat komma på någon be¬
stämd tid.
Han började just att allvarligt tänka på om
det icke vore bäst, att genast gå till hennes
hem, för att höra om hon blifvit sjuk, — då han
helt oförmodadt fick se henne ett stycke ifrån sig.
Hans första impuls var att med barnslig ifver
skynda fram till henne och göra henne ömma
förebråelser öfver att hon dröjt så länge. Men då
märkte han att hon stod och samtalade med ett
par andra herrar, och då han kom närmare såg
han hur gladt och lifligt hennes ansigte var.
Han stelnade genast till. Hon tycktes icke
det minsta vara ledsen öfver att ha plågat honom
så länge, inte det minsta! Ah, hvilken äkta
qvinna hon var! Carolines småleenden retade
honom till en sanslös bitterhet; en sjudande svart¬
sjuka genomflög honom och kom hans läppar att
skälfva.
»Jag går min väg,» upprepade han flere gån¬
ger inom sig, »ja, det gör jag ... alldeles bestämdt.
Hvartill tjenar det att stå här som en narr? Hon
har sett mig... det märkte jag nog... och ändå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
