Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sao 136 ice
»Och finda,» hviskade Caroline hastigt och
upprördt, »tror jag... att kärleken... altid är
densamma... jag tror att vi alla... alla... inte
önska någonting högre iin att fa... alt fa...
jag tror att om man sade sanningen, skulle
man...»
Baronen stannade och försökte, medan hon
trasslade in sig i dessa osammanhängande menin¬
gar, genom hvilka hon ej vågade låta sanningen
frambryta, att uppfånga hennes blick. Men hon
höll envist ansigtet vändt ifrån honom.
»Caroline!» hviskade Dentow, ur stånd att
längre beherska sig, förvirrad, upprörd af den
ljufva kärleksmelodi, som, smekande och dämpad
genom afståndet, trängde in i hans hjerta och lik¬
som lösgjorde dess innersta känslor, »Caroline!»
Han grep hastigt hennes hand, tryckte den
nästan konvulsiviskt och såg henne in i ögonen
med en lidelsefull blick.
Hon lät honom ett ögonblick behålla handen.
Den tjusning hon erfor var så stark, att den för¬
orsakade henne en plötslig mattighet, hon kände ett
begär att tillsluta ögonen och glömma allt omkring
sig — glömma allt utom hans kärlek. Men denna
domning varade blott en sekund, tjusningen upp¬
löste sig, det smekande taget kring hennes hand
kändes i stället som ett skrufstäd, och i det hon
ångestfullt såg sig omkring, slet hon sig lös med
en till hälften vredgad, till- hälften förtviflad blick
på baronen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
