Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 214 —
han måste sitta hemma och läsa korrektur. Caro¬
line gjorde honom lifliga förebråelser häröfver, och
sade att han ådrog henne klander genom ati be¬
ständigt låta henne uppträda ensam i sällskaps¬
lifvet, isynnerhet vid ett tillfälle som detta, då hon
naturligtvis skulle bli mer än vanligt observerad.
Hvarpå Gerhard lakoniskt svarade, att om won
hyste någon sådan fruktan, kunde hon ju låt: bli
att uppträda på societetsspektakel.
Innan Caroline for, gick hon in till Ingegerd,
för att säga henne farväl och visa henne sin vackra
klädning.
Den lilla flickan var emellertid alls icke belåten
med att modern skulle fara bort. Hon gnälde och
smågrät och sade, att om mamma inte stannad:
hemma, skulle hon inte vara snäll och inte gå oci
lägga sig, och inte somna...
Caroline försökte att trösta henne och lofvade
att taga hem med sig en stor karamell, om Inge¬
gerd blefve snäll. Detta tycktes hjelpa något, men
den lilla flickan fortfor ändå att smågråta. Caroline
kände på hennes panna och händer; hon tyckte
att de voro heta och att de stora, blå ögonen sågo
feberaktigt strålande ut.
Hon blef orolig, men på samma gång kunde
hon icke värja sig från en känsla af otålighet.
»Barnet har ju varit friskt och vid godt lynne
hela dagen,» tänkte hon, »hvarfér skall hon
just nu, da det ar som olagligast, vara sa har
kinkig?» :
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
