Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 216 —
»Böj dig ned, sa att jag far kyssa din hals,»
fortsatte gossen. »O, en sådan liten hvit, vacker
hals du har!»
Och han tryckte gång på gång sina läppar
mot den hvita halsen, samt betraktade derefter
med beundran sin vackra mamma.
»Det fins bestämdt inte någon så vacker men¬
niska som du,» sade han med öfvertygelsens värme.
Caroline skrattade och klappade den lille be¬
undraren på kinden. Derefter gick hon in till sin
man, för att säga äfven honom farväl.
»God natt, min vän,» sade Gerhard utan att
se upp, »hur dags kommer du hem?»
»Inte senare än tolf. Så snart supén är förbi,
reser jag.» 3
»Nå, det var bra. Lat se att du haller ord»
Caroline stod ett ögonblick qvar med handen
stödd mot skrifbordet. Måhända kände hon en
hemlig önskan att mannen skulle blicka upp, —
måhända trodde hon att hennes åsyn, om den än
icke skulle väcka samma förtjusning hos honom
som hos Gerdt, likväl skulle komma honom att
erfara någonting af saknad och ånger, och det låg
en aning om hämndens sötma i denna tanke.
»Jag önskar dig mycket roligt,» sade Gerhard
vänligt, »och måtte du komma att fira stora
triumfer!»
»Tack,» sade Caroline och vände sig om for
att gå.
Vid sin ankomst till von Lindens fann Caroline
Adéle vid toalettbordet, upptagen af den intressanta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>