Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 286 —
»Robert säger att fruntimmer aldrig kan fa
nog sediga hästar,» sade hon och steg slutligen
efter mycken tvekan ned från hästen. Man måste
skaffa henne en ny, och den ystre springaren pro¬
menerade beskedligt ut ur stallet, oaktadt alla
protester från fröken Berger, som så gerna ville
ha en yster häst, en häst med hvilken det kunde
bli »litet äfventyr», hvilken önskan dock till följd
af friherrinnans och fru von Lindens moderliga
omsorger icke blef beviljad.
Ändtligen var allt färdigt, och de ridande be¬
gafvo sig i vag, ned for Nybrobacken, längs strand¬
vägen och ut till Djurgården.
De redo förbi Bosendal och fram till Djur¬
gårdsbrunn. Muntra och glada klingade deras
röster i den friska, klara luften, och de fladdrande
klädningarne och svajande plymerna, som beskug¬
gade ljusa lockar och glittrande ögon, erbjödo en
vacker och pittoresk anblick.
Adéle och löjtnanten redo sist, och utan att
de visste af det, hände det ibland att de kommo
något efter det öfriga sällskapet.
Löjtnanten var i dag mer än vanligt öm och
uppmärksam mot Adéle, hans blick, då den hvilade
på henne hade ett vemodigt, nästan afbedjande
uttryck, och han började utan någon egentlig an¬
ledning att tala om menniskohjertats beständiga
strider, om att lifvet egentligen icke är annat än
en kedja af försakelser och uppoffringar.
Adéle började ana oråd.
npmmena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
