Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En rysk emigrant i Sverige för två hundra år sedan, af H. Hjärne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
17 EN RYSK EMIGRANT I SVERIGE FÖR T VA HUNDRA AR SEDAN.
57
dare vill Kotosjichin »in secreto optäckia», att han efter
befrielsen ur fångenskapen i Polen hade kommit till Lybeck,
hvarest han träffat en »lybisker tsariske Majrts tjenare Johan
von Gorn», som i den tron, att han fortfarande vore tsarens
ämbetsman, hade ålagt honom att hos de ryska myndigheterna
»andraga, att han (v. Gorn) vill sända en öfverste till Muschou,
den som vet Kongl. Majrts och alla Sveriges riksråds
förehafvande intentioner till kriget». Von Gorn hade likaledes befalt
honom berätta och dess utom sjelf skrifvit till Moskva, att »de
svenske för visst begynna ett krig, det de (ryssarne) måtte taga
sig till vara». Lybeckaren hade också vetat meddela, att tsaren
stod i begrepp att sluta fred med Polen på de vilkor, att den
senare makten skulle afträda Smolensk och Polotsk, men i
stället erhålla försäkran om orubbad besittning af kosackernas
område, Kijev och dertill hörande orter. Orsaken, hvarför den
svenska legationen ännu qvarhölles i Moskva, vore, att tsaren
först, Sverige ovetande, ville uppgöra tvisten med polackarne.
»Beder eders excellens såsom ock Hans Kongl. Maj:t att antaga
mig uti någon tjenst, hvar till jag kunde vara duglig, och (att
jag) längre hemifrån måtte förskickad blifva. Kanske Gud vill,
att jag uti ett år kunde lära det svenska språket läsa och
skrifva. Sedan jag är hit kommen och ifrån Muschou, vet än
ingen af mig; derpå Hans Kongl. Maj:t, min allernådigste herre,
är jag framdeles skyldig att tjena, så länge jag lefver. Och
der eders excellens icke behagade mig antaga, beder och
begä-rer jag, att denna min skrift måtte sekret hållas, att jag
derigenom icke måtte komma pä förderf, fastän jag förmedelst
denna min skrift sådant optäckt, icke måtte bära fara att resa
till Muschou, allenast eders excellens icke ville mig till mitt
förderf det opröra och denna min skrift efter mig åt Muschou
sända. Der jag Kongl. Maj:ts hjelp någorlunda förspörja måtte,
ville jag optäckia mera godt, som denne tiden icke tillåter att
repetera». Slutligen gifver han »efter sitt förstånd att förstå»,
att den dåvarande vojevoden i Pskov, svenskhataren Afanasij
Lavrentievitj Ordin-Nastjokin T), arbetade på att åstadkomma
’) Denne man, som var bördig från trakten omkring Pskov och antagligen
var befryndad med den på svenska riddarhuset introducerade slägten Nassokin,
spelade under Al ex ej Michajlovitj en vigtig roll såsom tsarens gunstling och
be-främjare af reformer i vesteuropeisk anda. Såsom uppkomling råkade han i
häftig strid med de förnäma bojarätterna, och hans motståndare begagnade sig af
svenskarnes klagomål öfver hans beteende såsom ryskt ombud i de underhand-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
