Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De äldsta statsutskotten och beskattningsrätten på deras tid, af E. V. Montan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
E. V. MONTAN.
16
Riksgäldskontoret och med statsverkets nya lån, deras belopp
och hvarest de blifvit upptagna». Konungen erhöll årligen
betydande franska subsidier, men några sådana voro icke upptagna
för 1778, annat än i den mån som de ingingo i de »ifrån Kongl.
Maj:t levererade medel», om hvilka icke en gång den i utskottet
närvarande statskommissarien kunde lemna någon närmare
upplysning. I Generaldispositionen nämnes, att K. Majit år 1777
låtit i räntekammaren till statens behof inleverera 60,000 rdr,
och att han ville 1778 inleverera 45,000 rdr. För det nya
krono-regalet redovisas der icke, men det heter att
brännvinsbränneri-direktionen skulle 1778 leverera 266,666 rdr 32 sk. specie, o. s. v.1)
Hurusomhelst härmed, och hur illusorisk en så beskaffad
statsrevision än måste anses vara, så liade man likväl stora
anledningar till tacksamhet för konungens finansförvaltning. Man
visste att (såsom det heter i 1779 års riksdagsbeslut) »de brister
för statsbehofven, som 1772 befunnos, voro så stora, att Riksen *
Ständer föga hopp kunde göra sig att de skulle kunna bestridas
med de medel, som vid riksdagens slut dertill utsågos».
Konungen hade icke dess mindre lyckats verkställa realisationen, och
detta, enligt hvad man ifrån bankoutskottet erfarit, på sådant
sätt, att han dervid mindre tagit i betraktande statsverkets
tillgångar än äran af att genomföra en för landet så nyttig åtgärd.
Och i trots af allt detta äskade han ju af utskottet endast dess
tillstyrkan att den ännu icke eftergifna delen af 1772 års
bevillning skulle fä fortfara. Utskottet underlät derför att
frambära anspråk, hvilka, om de än kunde stödjas på arten af dess
1) 1 staten, hvilken likasom generaldispositionen är underskrifven af konungen
d. 8 Maj 1778, åberopas K. M:s förnyade stat af d. 24 Jan. s. å. K. P.O. af
d. d. om den förbättrade embets- och löningsstaten bestämde, att riksdalern skulle
beräknas till 3 dal. smt i de ämbetsmäns löner, som ansetts böra uppföras i den
nya ord. staten. Till denna löneförbättring åtgick hvad som vunnits genom 1776
års tillökning å kronans äldre räntor, 235,000 rdr. Riksgäldens förvaltning blef
mera hemlig, då de dertill anvisade medel, såsom den s. k. riksgäldsfonden,
un-dantogos statsverket och dess revision. »Franska subsidiemedel» äro i 1774—76
års stater upptagna till ll/2 mill. dal. s. förutom andra af K. M. levererade e. o.
medel. Brännvinsregalet åter presenterades 1778 gifvande statsverket 100,000
rdr mera än vanligt. Inkomsten af »nummerlotteriet» uppgifves för 1777 till,
33,69 ) rdr. Liljencrants såsom statssekreterare vid den 1773 inrättade
Handels-och Finansexpeditionen ledde i 14 år den delade finansförvaltningens olika trådar
till nödig samverkan efter konungens vilja. Såsom tillika ledamot i direktionen,
öfver den re gal e brännvinsbränningen och i den för riksgälden samt sedan Juni
1778 konstituerad president i statskontoret, kunde han tillse, hvar medel funnos
eller behöfdes, taga på det ena hållet o«h gifva på det andra. Han fick alltifrån
1773 uppbära de franska e. o. subsidierna och sköta den behöfliga in- och utrikes
lånerörelsen. Under sådana förhållanden var ingen stor svårighet för en så skicklig
finansminister att låta statsbristen för ett riksdagsår försvinna — ur
generaldispositionen. Längre fram skola vi jämföra några hufvudposter från särskilda år.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
