Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De äldsta statsutskotten och beskattningsrätten på deras tid, af E. V. Montan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
E. V. MONTAN.
16
gifva ett memorial, skulle förut uppvisa det för ärkebiskopen.
Sedan omnämndes Chydenii memorial aldrig i ståndet.
I borgarståndet hemstälde fabrikören Abraham Westman och
borgmästaren Mentzer, om icke bevillningen borde gifvas endast
för 6 år och någon ändring göras i städernas klassifikation med
afseende å hennes utgående, i hvilka yrkanden en och annan
instämde, men emot dem försvarade st at s ut s ko tt s 1 e dam öt e r n a
Munthe och Sch au v statsutskottets förslag, och sedan en deputation
från bondeståndet anmält detta stånds samtycke till samma
förslag och dess önskan att snart få riksdagen afslutad, blef
förslaget äfven af borgarståndet godkändt.
Hos adeln upplästes det först den 19 December jemte ett
memorial af kaptenen Joh. Jak. von Bilan g med förslag att
bevillningen skulle gifvas för högst 6 år, till stöd hvarför bland
annat anfördes, att »som K. Maj:t å sin sida egde den rättigheten
att sammankalla ständerna för att anlita dem om hjelp och
understöd, ständerna deremot å sin sida icke egde den rättigheten
att sammankomma, i fall statens välmagt eller deras knappa
omständigheter kunde fordra att minska eller upphöra med
bevillningen, så vore det i allo med högsta billighet och
försigtighet öfverensstämmande att nyttja den reciprocitet, som K.
Maj:t i grundlagen i detta fall lemnat ständerna, nemligen att
ej fastställa en bevillning för en obegränsad framtid; det som
nu blefve gjordt eller ogjordt skulle stadga exempel för alla
tillkommande tider, och det vore visst icke att förmoda att så
ädelsinnade regenter alltid skulle pryda tronen som Gustaf III,
hvilken skänkt nationen hennes frihet, då han hade enväldet i sina
händer», o. s. v. Fersen förmäler, att ryska och danska
sändebuden voro upphofsmän till detta memorial och Bil an g sedan flere
år en deras pensionerade agent bland ständerna, hvarför ock
alla ärligt sinnade biträdde hofvet att afstyrka detta förslag,
samt att Bil ang genom en penningsumma, som konungen i
hemlighet lät tillställa honom, förmåddes att afresa till sin hemort
och lemna frågan åt sitt öde.
I adelns plenum sistnämnda dag förspordes ingen annan
invändning mot statsutskottets förslag än ceremonimästaren Gustaf
Wa disch lagers erinran, att ett bevillningsutskott borde närmare
reglera bevillningen utgående efter de eftergifter som deri egt rum,
men på yrkande af Fersen ocli Carl de Geer beslöts att hela saken
skulle hvila. Först den 28 December, dagen efter drottningens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
