Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustaf III:s besök i Köpenhamn 1787 och förslag till ett skandinaviskt förbund, af C. T. Odhner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
GUSTAF III:S BESÖK I KÖPENHAMN 1 787-
181
penhamn göra slag i saken. Han vore mycket nöjd både med
det sätt, hvarpå han der mottagits af hof och folk, och med de
politiska resultaten af sin resa; »med ett ord, mycket var vunnet,
isen bruten ocli grunden lagd att göra hvad som återstår».
Detaljerna af underhandlingen kunde han dock ej meddela hela
rådet, utan endast ett utskott af fyra rådsherrar; till medlemmar
i detta utskott föreslog konungen riksråden Bunge, Fredrik Sparre,
Oxenstjerna och Ramel, hvilka alla förut varit hof kanslerer.
På utsatt dag den 27 nov. ’sammanträdde de fyra
rådsherrarne inför konungen; von Asp förde protokollet. Nu meddelade
konungen utskottet en detaljerad berättelse om sin resa och sina
underhandlingar i Köpenhamn; det är samma berättelse, som
vid sidan af Bernstorffs blifvit begagnad för denna framställning.
Det är redan anmärkt, att densamma företer vissa olikheter med
den danske utrikesministerns rapport, det är äfven visadt, hvari
de förnämsta skiljaktigheterna bestå och huru några af dem kunna
förklaras. Det kan ej bestridas, att den kungliga berättelsen
lemnar åtskilligt att önska i afseende på fullständighet och klarhet.
I s|jelfva verket kan det ej förundra, om en rapport, som en
ansvarig minister ä ämbetes vägnar afgifver inför en regering, hvars
medlemmar redan känna det hufvudsakliga af ämnet, blifver med
hänsyn till clet faktiska förloppet mera noggrann, än ett
meddelande af en oansvarig monark, som i nåder gifver sitt råd del
af en underhandling, hvilken han sjelf ledt och önskar framställa
i den gynsammaste clager. Konungen har skildrat förloppet så
fördelaktigt för sig som möjligt och gifvit Bernstorffs yttranden
en allt för vidsträckt tolkning, Bernstorff åter har troligen i sin
rapport begagnat mera beräknade och försigtiga uttryck än han
gjort i verkligheten. På detta sätt vilja vi förklara vissa
motsägelser mellan båda urkunderna. Det bör icke häller lemnas
oanmärkt, att protokollet af d. 27 nov. aldrig blifvit justeradt.
Sedan konungen slutat sitt föredrag, betygade de närvarande
riksråden »sin erkänsla för cless landsfader liga omvårdnad att
lägga en så hufvudsaklig grundval till Sveriges än större
anseende, sjelfständighet och säkerhet», äfvensom sin ((förundran öfver
det myckna K. M. på så kort tid uträttat ocli sättet, hvarmed
K. M. i sin vishet undanröjt mångfaldiga svårigheter, som
företett sig, och ledt allt till sitt stora föremål». -De begärde att få
i allmänna ordalag gifva de öfriga riksråden del af hvad de
inhämtat, hvilket konungen äfven medgaf. Följande dag, den 28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
