Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustaf III:s besök i Köpenhamn 1787 och förslag till ett skandinaviskt förbund, af C. T. Odhner - Bilaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
GUSTAF 1II:S BESÖK I KÖPENHAMN 178 7
193
Hvad sora tilldrog sig vid friherre Armfeldts ankomst, till
Köpenhamn, medelst dess utnämnande till riddare af Elephanterorden.
kunde ej annorlunda anses än som en publique demonstration af
Dannemarks förändrade tänkesätt. Största beviset derå vore de
utlåtelser och falska berättelser, som af ryske beskickningarne här och
i Dannemark utspriddes, och de påståenden, hvilka vid första
hit-komna rycktet derom af grefve llazumovsky blifvit gjorde, att en
slik sak var aldeles omöjlig.
Gref Bernstorff hade utom dess försäkrat K. Maj:t, att
tänkesättet inom danska conseillen var nu sådant, att så snart Ryssland
gåfve Dannemark en anledning att anse tractaten bruten på ryska
sidan, så vore danska håfvet färdigt att underteckna det af K. Maj:t
nu föreslagne förbundet.
Till bibehållande af ett så mycket större insteg vid danska
håfvet hade K. Maj:t funnit för godt att med ambassadeurs
credi-tiver förse dess förut der residerande envoyé friherre Sprengtpoiten,
och hade H. Maj:t, att så mycket mera förbinda sig danska hafvets
erkäntsla, dervid förklaradt, det K. Maj:t ej fordrade, att någon
reciprocitet i detta fall å deras sida skulle följas.
Den besynnerliga vänskap kronprintsen af Dannemark hyser
for sin svåger printsen af Augustenburg hade förmå dt honom att
till baron Armfelt vid dèss beskickning till Köpenhamn yttra ett
slags bekymmer deröfver, att genom friherre Sprengtportens
utnämnande till ambassadeur han skulle komma att vid alla tillfällen
under en dägelig sammanlefnad taga steget af denne dess svåger. Han
hade tillika erkändt, huruledes han till ändring i hvad etiquetten i
slikt afseende föreskref ej ägde minsta rättighet att åberopa, men
anmodat friherre Armfelt att på ett sätt, som ej kunde stöta K.
Maj:t, insinuera, huru högt han skulle finna sig förbunden, om H.
Maj:t härutinnan ville göra något undantag i anseende till printsen
af Augustenburg. Detta var en sak, som försatte K. Maj:t i
mycken förlägenhet. Dess vänskap för kronprintsen af Dannemark och
dess värklige benägenhet att göra honom till viljes, den modestie,
med hvilken han framställt sin åstundan, hoppet att genom en sådan
eftergift emot printsen af Augustenburg vinna denne ledamot af
conseillen, hvilken förut hållit sig vid ryska partit, voro skäl, som
talade för villfarighet å kronprintsens begäran. A andra sidan var
den stora betänkeligheten att ej derigenom lämna andra håf en
anledning att tillvita K. Maj:t eftergift af en konungslig rättighet
och öpna dörren för franska håfvet till reclamation af en lika
eftergift emot printsarne af Bourbonske blodet, påståenden, hvartill
franska håfvet wid flere tillfällen röj dt stor hug, men som al tid
hittills blifvit afböjde. Efter nogaste öfvervägande utaf hvad som
i denna saken var att anse såsom mot och med, beslöt K. Maj:t
att lämpa sig efter kronprintsens önskan och derigenom än mera
öka dess förbindelse, men vidtog- tillika en utväg att genom det
vilkorliga sätt, på hvilket det skedde, förekomma ali den uttvdning,
som eljest kunnat göras till en eftergift af rättigheter till förfång
Sist, Tidskrift 1881. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
