Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Dagligt Liv i Norden i det 16:de Aarhundrede af Troels Lund, anm. af H. H—d
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LUNI), DAGLIGT LIV 1 NORDEN I DET 16 A ARUUNDREDE, XXI
tryck man i sådana hus får genom den ofvanefter nedströmmande
belysningen. Det är dock icke härom jag vill tala. Jag
medgifver, att under medeltiden voro takfönster* det vanliga, men att
väggfönster icke saknades, framgår t. ex. af Östgötalagens ordande om
vindöga å vägg. Vindöga var under medeltiden den vanliga
benämningen för fönster och att det här ej är fråga allenast om en
simpel glugg, visar sammanhanget, tv omedelbart derefter omtalas en
glugg under syllen. På Gotlands landsbygd finnas ännu i behåll
stenhus från medeltiden, som man har skäl att anse som bönders
f. d. bostäder; de hafva väggfönster. — Hr Lund låter 1500-talets
framsteg i konstruktionen af bondgården bestå deri, att man numera
»for at undgaae altfor stærk slud», icke lät ytterdörren föra direkte
in i stugan, utan afsöndrade medels en tvärvägg husets vestligare
del, så att man der fick- en liten förstuga och bakom denna en liten
kammare. Denna förbättring är af vida äldre datum. Den var
införd redan under den tid, som skildras i den fornnordiska
litteraturen. — Den följande framställningen af bondstugans utveckling
— ram loft, barfredshus o. s. v, — är i högsta grad oklar. Allt
hvad i detta sammanhang af hr Lund omtalas och sotn af honom
synes hänföras till 1500-talet, fanns redan under medeltiden, men
under denna fanns vida mera, som hade förtjent anföras för att visa
de förutsättningar, från hvilka den nyare tiden hade att utgå. — S.
29 talas om skorstenen »et Begreb, gammelt og velbekjendt for os,
men fremmed, underligt, svangert paa Nyt for den Tid, der saa det
opstaae. Na ar Skorstenen er opfundet eller naar denne Opfindelse
er naaet til Norden, vides ikke med Sikkerhed. En gang i
Middei-alderen maa det være skeet». För att rätt framställa denna
utveckling hade det varit nödigt att framhålla ordet skorsten som
gammalt i Norden (Danmark) * och dess ursprungliga betydelse.
Medeltidens urkunder sakna icke upplysningar om skorstenar i ordets
nuvarande bemärkelse. Under den senare hälften af 1400-talet
förekommo de i mellersta Sverige, men synas då icke hafva varit
gamla.
För att icke taga allt för stort utrymme i anspråk, vill jag
nöja mig roed allenast ett ytterligare citat, hvilket skall blifva så
utförligt, att det på samma gång kan gifva en föreställning om
författarens stil. Det heter angående inredningen i städernas hus fs.
197): »Deri samme Träng til Frihed og Mangfoldiggjørelse, der
havde grebet Boligerne och delt dem i de månge Hum og flere
Stokværk, häfde ogsaa forplantet sig til Bohavet. Herved var den
Bevægelse opstaaet, hvis Efterdønninger en dim ikke ful dt have
lagt sig, den store Omvæltning, hvorved Bohavet løsnedes og
for-vandledes til »Møbler». Først svingede den lukkede Alkove tid som
en Himmelseng paa fire Ben. Saa kom Turen til Bænken längs
Væggen med dens langdækte Gjemmesteder og Siddepladser. De
frigjordes Stykke for Stykke, først sora Kister, sene re som Stoie.
Det sidste stykke Bænk omskabtes til det 18:de Aarhundredes
Soplia. Alt for i uden havde Bevægelsen grebet det fäste Bord. Tid-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
