Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Öfversigt af Finlands historiska litteratur åren 1875—1880 af M. G. Schybergson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SCHYBERGSON, FINLANDS HISTORISKA LITTERATUR.
XXXIII,
i sakens natur, att ett ämne af detta slag icke kan vara af intresse
för en större läsarekrets, men likväl hade man gerna sett att förf.
egnat större uppmärksamhet åt framställningens form.
Finlands nistoria under den märkliga brytningsperioden 1592—
1600 är redan förut flitigt bearbetad. Dock har en ny publikation
äfven på detta område framträdt, nämligen andra upplagan af T.
Koskinens (G. Z. Forsmans) Klubbekriget, dess orsaker och
händelser 1). Arbetet framträder här väsendtligen omarbetadt i stilistiskt
afseende, men derjämte har förf. begagnat ett icke obetydligt nytt
material, bland annat den s. k. Gottlundska samlingen i finska
statsarkivet, hvilket gifvit honom tillfälle att rikare belysa vissa sidor
af ämnet. Den oförsonliga och under åren 1593—1596 oaflåtligt
stegrade bitterheten mellan Klas Flemming och hertig Karl
framstår särskildt i ali sin skärpa. Bland de fem aktstycken, hvilka
ingå såsom bilagor, är Klas Flemmings bref till invånarne i Upland
af den 27 Januari 1593, som innehåller en maning till obrottslig
trohet mot konung Sigismund, i främsta rummet värdt
uppmärksamhet.
Bland finske forskare intager den tidigt bortgångne J. E. Waaranen
ett framstående rum genom den hängifvenhet, hvarmed han egnade
sig åt forskningar rörande Finlands inre tillstånd under början af
16-hundratalet. Resultaten af hans undersökningar äro framlagda dels
i tvenne akademiska afhandlingar, dels äfven i en urkundssamling,
hvaraf femte delen utkommit år 1878 2). Den tidpunkt, som denna
del omfattar, åren 1615—1618, är en af de märkligaste i Finlands
historia, utmärkt genom Gustaf Adolfs vistelse i landet, landtdagen
i Helsingfors 1616 och freden i Stolbova 1617. Hufvudkällan är
riksregistraturet i svenska riksarkivet; dock förekomma äfven
handlingar, hemtade från andra svenska, finska och äfven ryska samlingar.
Landtdagen i Helsingfors belyses genom flere aktstycken, bland hvilka
må nämnas landtdagskallelsen af den 1 November 1615 och
resolutionerna på de finska ständernas besvär Februari—Mars 1616. Ännu
betydelsefullare äro dock de i samlingen ingående brefven och
aktstyckena af år 1618, bland hvilka de flesta beröra det inre
tillståndet i Kexholms län efter dess förening med Sverige. Det var ingen
lätt uppgift för den svenska regeringen att införa en ordnad
förvaltning och organisation i ett landskap, der under det långa kriget
nästan fullständig laglöshet varit rådande, och hvars befolkning hyste
ett bittert, hat mot den nya styrelsen. För att undersöka
tillståndet och afhjelpa missbruken sändes år 1618 till länet en kommis-
*) Nuijasota, sen syvt ja tapaukset, kertoellut Yrjö Koskinen, andra uppl.
Helsingfors L877; förf. förh; 608 sid. 8°,
2) Waaranens akademiska afhandlingar äro utgifna under följande titlar:
»Öfversigt af Finlands tillstånd under början af 17:de seklet», äfvensom »Landtdagen
i Helsingfors 1616 och Finlands dåvarande tillstånd». TJrkundssamlingen publiceras
under titeln: Samling af urkunder rörande Finlands historia, med understöd af
statsmedel i trvck utgifven af finska statsarkivet. Del. I omfattar åren 1600—
1602; del II åren 1603—1608; del. III åren 1609—1611; del. IV åren 1611—1614
och del. V (380 sid. utom register och innehållsförteckning) åren 1615—1618.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
