Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Öfversigt af Finlands historiska litteratur åren 1875—1880 af M. G. Schybergson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SCHYBERGSON, FINLANDS HISTORISKA LITTERATUR.
XXXIII,
mogen talas i resp. härad, och publiceras dels i
Fornminnesföreningens tidskrift, dels i Vetenskapssocietetens Bidrag till kännedom
af Finlands natur och folk, hvarefter de i öfvertryck spridas bland
intresserade personer i häradena. Härtills publicerade berättelser
äro: af K. Killinen öfver fasta fornlemningar i Loimijoki härad med
bifogad fyndberättelse af J. E. Aspelin, samt i Masku och Ulfsby
härad, de två första tryckta i Fornminnesföreningens Tidskrift II
(1877) och III (1878); den sistnämnda med bifogad redogörelse för
häradets kyrkliga fornlemningar af E. Aspelin i
Vetenskaps-Societetens Bidrag XXXIII; af H. E. Wegelius om fomlemningarna i
Kuopio härad, tryckt i Fornminnesföreningens Tidskrift III; af A.
O. Heikel om fomlemningarna i Hauho härad i
Vetenskaps-Societetens bidrag XXIX; af J. Wefwar om fomlemningarna i Raseborgs
vestra härad järnte förteckning öfver frih. F. Linders arkeologiska
samling på Svar tå bruk (härtills den enda berättelse på svenska
språket), och af folkskolläraren J. Manninen om fomlemningarna i
Libelits härad, båda publicerade i Fornminnesföreningens Tidskrift IV.
Tack vare de kring landet spridda stipendiaternes verksamhet,
har det arkeologiska intresset i landet visat sig vara i ständig
tillväxt, hvartill i ej ringa mån bidragit en i populär stil hållen
uppsats Om förfädrens minnesmärken, som publicerades i 1878 års
almanack.
Under det Finlands arkeologiska litteratur hufvudsakligast afsett
insamling af material och dess förberedande gruppering enligt det
nordiska treperiodssystemet, har den detaljerade bearbetningen af
materialet tills vidare blifvit efter. Till afhandlingar, hvilka afse
den vetenskapliga bearbetningen af materialet, kunna hänföras J. E.
Aspelins i Fornminnesföreningens Tidskrift II publicerade
Vertaüe-vasta muinaistutkinnosta (om jämförande fornforskning), berörande
formutvecklingen af vissa fornsakstyper på det finsk-ugriska gebitet,
och Jatulintarhat Suomen rantomailla, en sammanställning af de på
Finlands kuster förekommande labyrintformiga stensättningarna
(Jungfrudanser, S:t Peters lek) med ett ornament på det »glasögonformiga
spännet» under bronsåldern. I en uppsats Hvar höllo Österbottens
första missionärer sin gudstjenst ? publicerad i Historiallinen Arkisto
VI, sid. 286, har samme förf. framkastat det antagande, att en mängd
vanligen till grundplanen ovalformiga ringmurar i Österbotten, hvilka
af almogen kallas »kyrkor» och tillskrifvas dels Lappar, dels andra
i traditionen omtalade förhistoriska folkstammar, ursprungligen må
hända utgjort hedniska offergårdar, liknande dylika hos de finska
Volga-folken, men, att döma af namnet och några af Hyltén-Cavallius
anförda exempel, begagnats till gudstjenst af landsortens förste
missionärer. Hit hör äfven E. Aspelins uppsats keskiaikainen
ompelu-teos i Fornminnesföreningens Tidskrift IV, behandlande ett i Masku
kyrka funnet värdefullt antependium från slutet af 13:de seklet.
Innan vi afsluta vår öfversigt, böra vi fästa läsarens
uppmärksamhet vid en sockenbeskrifning af framstående värde, nämligen:
Anteckningar om Korpo och Houtskär söknar af L, W. Fagerlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
