Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Meddelanden från Svenska Riksarkivet utg. af R. M. Bowallius, IV och K. Bibliotekets handlingar, 2, anm. af Ehd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXXVIII
ÖFVERSIGTER OCH GRANSKNINGAR.
grupper af arkivalier. Här meddelas sådana, dels utförliga Öfver
»Rådslagen» under Erik XIV, af hr. E. Y. Bergman, dels summariska
öfver råds-, statsråds- och högsta domstolens protokoll. —
Riksarkivarien årsberättelse upplyser bl. a. om det utbyte af akter, som
under den sista tiden pågått mellan k. Biblioteket och Riksarkivet
i afsigt att på ett ställe förena det samhöriga, så t. ex. i Riksarkivet
de officiella brefsamlingarna och akterna liksom pergamentshandlingarna
från medeltiden, i Biblioteket i allmänhet allt tryck, enskilda
bref-samlingar m. m. d. Årsberättelsen innehåller äfven några
behjertans-värda ord om nödvändigheten att taga vara på det handskriftsmaterial,
som i kyrkoarkiven förvaras och som altför ofta blifvit offer för en
beklaglig okunnighetens eller vårdslöshetens vandalism. — Slutligen
meddelar häftet några utlåtanden rörande Riksarkivet från 1840-talet
af. dess dåvarande chef Hans Järta, vitnande om den ädle och
snillrike författarens höga tankar om det ämbetsverks betydelse och
uppgift, som stod under hans ledning. Sammanställer man dessa
utlåtanden med den i Frey 1844 publicerade årsberättelsen och ett
betänkande likaledes tryckt från 1837, skall man finna huru Järta i de
vigtigaste stycken utstakat den riktning, i hvilken Riksarkivets
verksamhet numera verkligen rör sig, och på samma gång uppgjort
grunddragen för dess nuvarande organisation, äfven i detaljerna. Visar sig
Riksarkivet nu för tidén mera värdigt traditionerna från Erik och
Elias Palmskiölds dagar, än under det århundrade, som följde den
senares död, är det utan tvifvel till mycket stor del Järtas förtjenst,
som icke tröttnade att yrka på de reformer, som han dock blott till
en ringa del hann att sjelf se förverkligade. Det historiska arbetets
idkare i Sverige stå till honom i djup tacksamhetsskuld.
K. Bibliotekets Handlingar meddela i sin andra årgång en af
Dr Elof Tegnér uppgjord förteckning öfver Bibliotekets rika
brefsamling från de sista 300 åren1). Frånsedt ett och annat heterogent
element, som snarast borde tillhöra Riksarkivet, består densamma
hufvudsakligen af sådana papper, som synas böra utgöra föremål för
nämda institutions samlingsverksamhet och vård. Denna betydande
samling — förteckningen upptager 117 hufvudrubriker, registret 32
tätt tryckta spalter — har hopkommit från de mest skilda håll.
Hit ha sålunda räddats eller skänkts mer eller mindre fullständigt
det Gyllenstiernska arkivet på Fogelvik, det Hornska, slutligen på
Ekebyholm, det Ekebladska på Stola, det Engeströmska i
Stockholm; vidare handskriftssamlingen på Drottningholm, den ofantliga
Giörvellska brefväxlingen, L. Hammarskiölds intressanta korrespondens,
de Nescherska och Askelöfska autografsamlingarna och mycket dess*
utom. Önskligt vore att de, som ännu ega dylika privata
brefsam-lingar af intresse och ej sjelfve äro i tillfälle att på annat sätt göra
dem tillgängliga för allmänheten, stälde dem under K. Bibliotekets
vård, der de helt säkert blefve för forskaren af den största nyttan.
*) Af förekommen anledning får Red. upplysa att nämda förteckning är i
separatafdrag uti bokhandeln tillgänglig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
