Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Nyare Svensk disputationslitteratur, af E. Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYARE SVENSK DISPUTATIONSLITTERATUR.
LXXVIl
under äldre tider. Att det rika materialet för historien om Sveriges
förbindelser med Ryssland och Polen blifvit så jämförelsevis litet
bearbetadt torde väl till en del ha sin grund i fruktan för eller
obekantskap med de slaviska språken. Och våra stora samlingar af
»Livonica» ha också, om vi undantaga de äldsta forbiiidelserne med
Sverige, blifvit föga begagnade.
Från den sista tiden ha vi ej att redogöra för särdeles många
arbeten af detta slag. Väl ej till akademiska afhandlingar, men
åtmiustone till klassen af speciinina hör, oin vi ej alltför mycket
misstaga oss. Hr. L. Nilssons lilla skrift oin klosterväsendet i
Sverige. å) Ämnet är så mycket intressantare, soui vi i Sverige sakna
sådana arbeten som Langes om de norska, Daugaards oin de danska
klostrens historia, och de vi ega af olika anledningar äro mindre
tillfredsställande. Hr Nilsson har för sitt arbete flitigt begagnat
Svenskt Diplomatariura, upplagorna af svenska och danska medeltids*
scriptores samt ett aktningsbjudande antal tryckta källor för öfrigt. Skada
dock att detta försök uiåste betraktas som i väsentlig mån förfeladt.
Tidsgränsen, 1348, är, så vidt vi begripa, fullkomligt godtyckligt
väld, allra helst som, när Hr N:s arbete skrefs, den äldre serien af
Diplomatarium förts fram ända till 1351 och han således kunnat
begagna denna källa för ännu ett par år i sammanhang. Det är
för öfrigt ej gerna möjligt att göra en klosterhistoria ens för den
angifna tiden, äfven om man såsom hr N. stannar vid
grundläggnings-historien och den inre organisationen, utan att ha gjort bekantskap
med hela det handskriftsmaterial från medeltiden rörande kyrkan och
klostren, som ännu ligger otryckt i arkiven. Det låter kanske som
itt hårdt tal; men med 9fidana källor vi hafva dem för medeltidens
kyrkohistoria händer det altför ofta att en urkund från en långt
senare tid ger den upplysning man behöfver och förgäfves sökt i
äldre och samtida handlingar. Sålunda hade förf. icke behöft gå ens
till de otryckta haudlingarna utan blott till det tryckta första häftet
af Diplomatariets sjette band för att få åtskilliga beriktiganden af
sina uppgifter t. ex. oin Gudhems kloster s. 55, franciskanernas
custoder s. 56 o. s. v. Han hade för öfrigt haft att tillgå Kullbergs
tryckta förteckning på Riksarkivets permebref 1351—1400 och den
yngre serien af Diplomatarium för åren 1401—09.
Det är oss vidare en gåta, huru förf. kommit att skrida till sitt
verk utan att ha rådfrågat ett för medeltidens topografi så klassiskt
arbete som Styfles "Skandinavien under Unionstiden». Det skulle
t. ex. ha upplyst honom om rätta namnet på Cistercienserklostret vid
Visby; det skulle gjort hans gissningar om läget for »conventus
Insulensis» öfverflödiga och dessutom med nya bevis bekräftat vårt
ofvan gjorda påstående. Ej utan skal tro vi också att förf:s studier
l) Klosterväsendet i Sverige. Elt bidrnir till den svenska kyrkan.» historia.
Första delen. Tiden till 1348. Första häftet. 97 m. 8. Linköping IbSO.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
