Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - C. Bullo, Il viaggio di M. Piero Querini, anm. af Ehd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
cx
ÖFVKHSIOTEH OCH QHANSKSINGAR.
rika köpmaniiastaden gåfvo anledning till dessa beskickningar. En
venetianare, Alessandro Gungnino fick af konungen stora
handelsprivilegier, ett venetianskt handelskompani sökte 1582 träda i
närmare förbindelser med Sverige och åt sig utverka liknande förmåner.
»Dessa lifliga förbindelser», tillägger förf., »visa, huru Johan III
gynnade civilisationens utbredning i sitt land, ehuru han i sin sista
sjukdom ännu ej i Sverige kunde finna en läkare att böta sig».
För sin framställning af Sveriges förbindelser ined Venedig under
sjuttonde århundradet följer förf. hufvudsakligen prof. Odhners
bekanta afhandling (intagen Nordisk Tidskrift för politik, ekonomi och
litteratnr 1807). Han litar dock derjämte äfven till andra sagesmän.
Så upprepar han t. ex. den orimliga historien, att Gustaf Adolf under
titeln »grefve af Södermanland» (han var, innan han blef konung,
hertig af Vestmanland) med ett följe af adelsmän legat vid
universitetet i Padua, der besökt de olika faknlteterna och bland annat åhört
ingen mindre än Galileos lysande föreläsningar i astronomi, optik,
matematik, liksom han af honom inhemtat kunskap oin krigsmaskiner
m. m. d. Detaljerna saknas sålunda icke. Men icke nog dermed.
Förf. vet äfven att berätta att Gustaf Adolf här förälskade sig i en
»vaghissima fanciulla», en vacker jungfru, som var ingifven i ett
kloster. Han försökte förmå henne att följa med till »Tyskland»,
men hon afvisade honom ståndaktigt, utan att derföre hans
tillgifvenhet upphörde. Vid sin afresa öfverhopade han henne med
»furstliga skänker». Allt detta skulle ha skett 1G11. Man må väl vid
läsningen häraf undra öfver gamla sägners odödlighet. Annu när
Gustaf Adolf som segrare stod i Haijern skulle han ha erinrat sig
studentåret i Padua och derom påmint några främlingar från staden,
hvilka han der träffat.
Det är naturligt att minnena från Sverige äfven anknyta sig till
drottning Krislinas snillrika och eccentriska personlighet. Hon
besökte Venedig ett par gånger och blef, isynnerhet den första, der
liksom i hela Italien mottagen på ett lysande sätt!). Med
underhandlingarna om republikens bemedling på fredskongressen i Lubeck
1651—53 sluta de kortvariga officiella förbindelserna mellan
Stockholm och Venedig. Vid Otto Vilhelm Königsmarks lysande namn och
Gustaf III:s korta besök anknyter forf. minnena af de sista
beröringarna mellan Sverige och den åldrande fristaten. Så långt inledningen.
Förf. har derefter aftryckt efter ett mss. i San Marco biblioteket
en berättelse från slutet af 1400-talet om Querinis ofvan omtalade
resa. Den är redan förut känd ur andra samlingar, men den här
begagnade handskriften synes afvika från de (orut offentliggjorda.
Åtminstone är vistelsen i Sverige affärdad knapphändigare än uti
dessa är förhållandet.
Derefter följer Antonio Possevinos relation, »den andra», om det
svenska väldets »nuvarande tillstånd» (1578). Den är skrifven på
Jämf. Cristina di Svezia in Bologna. Memorie raccoltc da relazioni
officiali dal dott. cav. Carlo Malaitola. Pisa 1881.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
