Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folkväpningen i Sverige 1788, af Elof Tegnér
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238
ELOF TEGNÉR.
10
enskoinmelser ansåg han att Stricker låtit sina förtrupper rycka
fram till Lunkekrog,1 4 mil norr om Åmål. — Med sin lilla styrka
hade Armfelt d. 18 Okt. hunnit till Afvelsäter i grannskapet af
Amål; han hade redan börjat drifva tillbaka fiendens förposter samt
var färdig att sätta sin ofvan omtalta plan i verket. Då ankom
underrättelse om stilleståndets förnyelse och konungens
befallning att upphöra med fiendtligheterna. Kort derefter erhöll
Armfelt en skrifvelse från öfverste Stricker, den danske
kommendanten i Amål, med uppmaning att draga tillbaka sina posteringar
från trakten mellan Amål och Glafsfjolen, hvilken genom
va-penhvilan skulle hafva blifvit inrymd åt danskarne.
Dessa bref mottogos af den stridslystne unge befälhafvaren
med ett missnöje, som tydligt gaf sig luft i hans bref till
konungen. »Några och tjugo timmar», "börjar han sin rapport
från Afvelsäter d. 18 Okt., »innan efter allt menskligt utseende
de förlagde norske trupper i Amål varit E. M:ts fångar, om
vår plan fått utforas och deras dumhet och feghet ej blifvit
förvandlad i säkerhet, kom stallmästaren Stockenström med
underrättelse om stilleståndet, hvilket af hela min korps blef
bekant, men med mycken olikhet i anseende till rörelse
mottaget». Han slutar sin rapport ined att begära afsked från sitt
befäl, »i händelse af ordres att qvittera de poster, jag intagit
och kan forsvara». Den från dansk sida framstälda fordran att
utrymma det omtvistade området i vestra Vermland, som han
nyss med så mycken möda besatt, väckte i synnerhet hans
lifliga förtrytelse l).
Konungen vidhöll sin åsigt om Sveriges rätt att behålla
de redan besatta platserna och det åt danska hären anvisade
området i Vermland — något som dessutom var uttryckligen stadgadt
i den nya konventionen af d. 18 Okt.2) Elliot skyndade att upp-
’) Lifligt målar sig Armfelts förtrytelse i följande bref till konungen, med
öfrersändande af Strickera ofvannämnda skrifvelse: »Si eela est vrai, mon cher
Maitre, si vons vonlefc quc je sois à jamais regardé comme t ra i t re et menteur
par tonte cette province — faites-moi du moins la grace de m’öttr le
cominaode-ment, de me renvover. Je me br&lerai la cervelle plutöt qne d*ordonner la
re-traite à des troupes comme celles qne je commande, d’abandonner des postes qni
mont coftté tant de peine à fortifier. Si dans le coeur de V. M. il existe pour
moi un grain de cette ancienne amitié dont vous m’honoråtes, ötez-moi d’ici, rayez
moi de toute espèce de service, et que ce coup-ci soit le dernier qu’on me pörte
par haine ou par jalousie! Au moins il ne m*arrivera pius de vouloir servir la
patrie à ce prix-là». (Gust. Mss. Ups. Bibi.)
2) Art. 4:.. Le prince de Hesse continuera de jouir du district déja
oc-cupé par lea troupes sons son commandement et ön il ne *e troure nuctm pöste
suidois. Le Glafsfjol en sera la limite etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
