Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett bidrag till den väpnade neutralitetens historia i norden, af Carl Sprinchorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266
C. SPRINCHGIIN.
20
af farhåga for det förtroliga förhållandet mellan Sverige och
Ryssland. Den hemlighetsfullhet, som iakttagits gentemot Ungern
Sternberg angående traktaten den 4 Maj, gaf svenska regeringen
anledning till missbelåtenhet, och nu kommo dertill nya
tvistefrön. Svenska regeringen hade nämligen forbjudit att fora forråd
till Stettin under kriget, och då ett danskt fartyg trotsat detta
förbud, hade det blifvit uppbragt och ej åter utlemnadt,
hvaröfver danska regeringen beklagat sig l) hos de främmande
ministrarne. Tillika visste Ungern Sternberg att berätta, att
Danmark i tysthet underhandlade med Spanien och Holland om en
gemensam sjöutrustning mot Englands kaperier, samtidigt dermed
att det hos engelska regeringen förnyade hotet om repressalier
efter 4 veckor, om ej Danmarks lidna förluster, som
uppskattades till 3 millioner riksdaler, ersattes *).
Svenska regeringen kunde under sådana omständigheter sa
mycket hellre fortsätta sin den förra sommaren påbörjade
förbindelse med Ryssland, och den 9 20 Mars 1759 ingingo de båda
makterna en ny och vidsträcktare konvention till upprätthållande
af handelns och sjöfartens frihet i Östersjön. Det var en
väpnad neutralitetstraktat, som förmenade enhvar »främmande» makt
att sända flottor in i Östersjön, der kriget ej fick hindra
skeppsfarten och handeln utom pa de blockerade hamnarne. Om någon
främmande makt skulle vilja försöka att öfverträda detta förbud,
förpligtade sig de två kontraherande regeringarne att med
vapenmakt sätta sig deremot och skulle till den ändan utrusta eskadrar
att försvara inloppet till Östersjön. Som synes, var förbudet
allmänt, och om än i verkligheten, så dock i alla fall ej till
formen riktadt mot England 3).
I traktaten var bestämdt, att den danska regeringen skulle
erhålla anbud att tillträda densamma, och i Maj gjorde Ungern
Sternberg och den ryske envoyén framställning derom i
Köpenhamn. I sjelfva verket kunde Bernstorff så mycket lättare göra
det, som han var säker på, att det ej skulle leda till konflikt
med England, då denna makt helt visst icke under sitt sjökrig
ined Frankrike skulle fa tillfälle att sända något fartyg till
Östersjön. Osten i Petersburg fick derför order att med vissa
inskränkningar’ och under vilkor att Ryssland tillträdde trak-
’) U. St. till kanslipres. d. 14 Jan. 1759. R. A.
2) U. St. till dens. d. 20 Jan. R. A.
3) Se Ostens Gesaodtskaber, anf. st. s. 510—11.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
