Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strödda meddelanden och aktstycken - Om äktheten af den Peder Svart tillskrifna biskopskrönikan för Vesterås stift, af E. Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
ÄKTIIETEN AP BISKOPSKRÖNIKAN FÖR VESTERÅS STIFT.
279
tad ur en Rabenius fordom tillhörig stor »slägtbok» l) af följande
utseende:
Germund
conjunx
Ingeborg.
__;_i__^
Herr Benkt, Fru Brita
Eleetus i Vesterås Ingeborg Germundsdotter.
1226. Lars Schering».
_
Skering Larsson
conjunx
Margur. Olsd.
För biskop Benkt har han sålunda årtalet 1226, som
kommer tämligen nära den årsuppgift (1231) krönikan bjuder. För
den, som något sa litet känner Medeltidens slägtförhållanden, är
•let emellertid lätt att finna, att slägttaflan gäller hela 200 ar
ynnre personer. Den tillhör nämligen en bekant södermanländsk
Liljeslägt, som blomstrade under 1400-talet och trädde i
förbindelse bade med Skeringssönerne och slägten Kagge. De
återfinnas alla dessa personer just vid midten af sistnämda
århundrade och i fullt identiska slägtskapsförhållanden. Sjelfva biskop
Benkt saknar ej sin plats. Det är likväl icke någon Benkt
Germundsson, utan den Benkt (Knutsson), som kallas för
»broder» (halfbror?) af Birgitta Germundsdotter i en handling af
1465 och en kort tid var biskop i Vesterås på 1460-talet.
Rabenius, som ju måste ha känt ifrågavarande krönika, har intet
vidare att meddela om samme Benkt Germundsson än denna
ur slägtboken hämtade villfarelse. Det synes mig ganska antag-"
Hm, att krönikans Benkt förskrifver sig från samma uppgift.
Att fadren hette Germund framgick ur slägttaflan. Att han
g«"»res till lagman i »Attundaland och Upland (!)» härleder sig
helt visst derifrån att i konung Knuts anförda bref af 1231,
hvilket man hänförde till Vesterås domkyrka, såsom vitne bland
andra åberopas »Gerinundus legifer de Attundaland». Med denna
uppgift och med slägtbokens vilsekomna stamtafla var det ju
fölen god vilja lätt att göra en ny biskop.
Förhåller sig nu det senast utvecklade pa anförda sätt, är
det ännu ott bevis derpå, att hela krönikan förskrifver sig fran
midten eller senare hälften af sjuttonde århundradet. Den åbe-
*) Numera p& Skokloster, n. 57 fol. Kallas i katalogen »J. Messenii
genea-lojiika tabeller», hvilken uppgift jag ej kontrollerat. l)en är i alla händelser
Ho 1100-talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
