Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Jöran Perason och konungens nämnd, af Carl Silfverstolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324
C A EL SILFVERSTOLPE.
6
Sten Svantesson sagt, att Vä ungarn blifvit af konungen med
orätt fråntaget honom och hans slägtingar, men att han med
tiden nog skulle kunna taga det igen, hvarpå Olof Gustafsson
invändt: »hvad kung Årre hafver mellan händer, det behåller
han väl, men en dag sker, att han skall det utspy igen». Da
Olof Gustafsson derpå ankommit till Fogelö och af en bonde
fått höra att denna ö tillhörde konungen, hade han yttrat
orden: »en tjuf och förrädare». Olof Gustafsson sökte försvara
sig dermed, att han alltid bevisat sin konung trohet, och
erkände icke de bönder, Jöran Persson inkallat, såsom
vittnesgille, helst endast en bonde vittnat i hvardera al de två sista
anklagelsepunkterna *), men då kyrkopresten Sigfrid i Trosa och
fem bönder intygat vittnenas trovärdighet, dömdes ban, »såsom
en menedig, trolös förrädare», från ära, lif och gods. Det är
ej att undra pa att konungens nad här trädde emellan och
räddade den unge äfventyrarens lif, men illa gäldade han sin
skuld till konungen, då han sedan gick vakt utanför kung Eriks
fängelse.
Då Jöran Persson i slutet af år 1566 anklagade den fångne
danske amiralen Jakob Brockenhusen inför Nämnden, utgjordes
denna af 4 riksrad, 9 ordinarie ledamöter, 9 adelsmän, 8
borgare och 4 tyske krigsbefälhafvare 2). Brockenhusen hade
erbjudit sig att i Danmark söka utverka att han blefve utvexlad
mot den derstädes fångne Jakob Bagge, men hade tillika
förbundit sig dels skriftligen dels mundtligen under ett hemligt
samtal med konungen, att, om detta icke lyckades, hvarpå
konungen tviflade, i Danmark stämpla mot danske konungen,
återvända till Sverige och ingå i konung Eriks tjenst. Sedan hans
försök i Danmark misslyckats, återkom han också till Sverige,
men stämplingarna emot danske konungen, om hvilka Erik
egendomligt nog sagt, »att han Brockenhusen icke anmoda ville»,
lära icke hafva ledt till något resultat. Detta är åtminstone
den enda anledning man i det i ett visst dunkel insvepta målet
kan finna till att Brockenhusen dömdes att »hallas för en ärelös,
ord lös och otrogen man.» Att han efter det för danska flottan
olyckliga slaget under Bornholm 1563 fallit i stor onåd hos
’) Enligt 57 § i Hofartiklarna skulle dom fällas »efter två eller flera vittnen .
a) Geijer räknar äfven dit de danske krigsfångar, som voro vid ransaknitigen
uärvarande, men att desse ingalunda voro der som domare, är alldeles tydligt af
protokollet. De voro uppkallade endast ?8aoni åhörare, hvarföre de också kuudc
frambära sin förbön för sin landtman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
