- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Första årgången. 1881 /
351

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Jöran Perason och konungens nämnd, af Carl Silfverstolpe

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

35

031 JÖRAN PERSSON OCH KONUNGENS NÄMND.

351

kunde räknas till dennes förtrognaste tjenare, och blef derföre
anlitad i åtskilliga hemliga uppdrag. Det var denne man,
hvilken sändes af konungen till Jöran Persson med föreskrifter
rörande hertig Johans behandling Det gälde då icke blott att
öfverbringa konungens skrifvelser och svar på dem, utan vi kunna
äfven af ett förtroligt bref frän Collart till Jöran Persson,
skrifvet kort efter hans återkomst till konungen, sluta till att mycket
blifvit mundtligen öfverenskoininet mellan den sistnämnde och
konungen, hvari endast den unge budbäraren var invigd *).

Den 8 December 1563 gaf konungen honom befallning »att
företaga ett tåg in i Norge» och bemyndigade honom att taga
ta fä let öfver knektarne i Upland, Dalarne och Norrland. Den
utländske gunstlingen, som nu bar titeln af konungens
kammarjunkare, befann sig således hastigt i spetsen för en af landets
arméer. Den 26 i samma månad erhöll ban ordres att i
anledning af norrmännens infall i Jämtland och Härjedalen, tåga dessa
provinser till undsättning och använda till truppernas underhåll
den gärd, som af Medelpad borde utgöras, samt den boskap Knut
Soop der låtit sammanföra, men deremot icke anlita de
angränsande provinsernas förrad, hvilka skulle hållas disponibla
för andra, särdeles flottans, behof. Den 9 Februari stod lian
redan inom Jämtlands gräns och tog hastigt i besittning det
försvarslösa landet. En vecka senare inträngde han i
Tlirond-hems län och mötte icke heller der motstånd, förr än han
nalkades Stenviksholm, den enda fästningen i landet, omkring
hvilken sedermera hufvudhändelserna i denna afdelning af kriget
grupperade sig.

Denna fästning var belägen på en holme vid södra sidan af
den bugt, som löper in fran den egentliga Throndhemsfjorden
mellan Stördalen och halfön Frosten *). Med en forvanande
lätthet lät kommendanten *Evert Bille förmå sig att, utan
skott-vexling, utrymma fästningen åt Collart 3). Denna medgång
invaggade dock den oerfarne krigshöfvidsinannen i allt för stor

») O rig. bland Acta Hi*t. i R. a.

2) Se Daae I. c. sid. 13G. Denna episod ur kriget är der skildrad med
>a-dau utförlighet att vi kunna här fcrbigu den, och endast uppehålla os» vid det,
tom står i närmaste sammanhang ined vårt ämne.

3) Måhuuda skildrades dock icke för konungen denna framgång b&som lätt
funnen, ty då han kort derefter uppmanade allmogen i Dalarne och Norrland
att tmderatödja Collart, omtalade han äfven Stenviksholms intagande, men tillade
att det »kostat mvcket penningar, skytt, krut och lod*. (Riks-Reg. d. 24 Maj
15G4).

Bist. Tidskrift 1881. 24

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 23 03:12:54 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1881/0587.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free