Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Jöran Perason och konungens nämnd, af Carl Silfverstolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
356 C A EL SILFVERSTOLPE. 6
läningsbref, lade under sig dessa gårdar, ehuru detta exempel
på djerfva tilltag af adeln under denna tid ingalunda star
ensamt. Från och med denna tid försvinner Soops namn ur
handlingarna
Äfven sjökrigshändelserna detta ar blefvo föremål för
Nämndens domslut. Det missöde som drabbat svenska flottan utan tor
Oland, d. 1 Juni 1564, da dess hjeltemodige amiral Jacob Bagge
måste gifva sig i fiendens händer och hans statliga amiralskepp
Mars blef skjutet i sänk, gaf naturligtvis anledning till allehanda
misstankar emot befälhafvarne pä de öfriga skeppen, hvilka,
såsom det påstods, hade genom att halla sig högt uppe i
vinden, undvikit att deltaga i striden och sålunda lemnat sin
amiral i sticket. Saken bragtes såsom vanligt inför konungens
Nämnd !), hvilken, i närvaro af konungens stathållare på
Stockholms slott lians Claesson (Bielkenstierna) till Arestad och Benkt
Gylta till Påtorp, d. 4 Sept. ransakade om de af konungens
sekreterare Erik Matsson (Körning) anklagade
»skeppshöfvidsmän-nen»2). Frågan synes hafva varit förut upptagen af Nämnden,
under dess vistelse i Dalarne, ehuru protokollen härom saknas, men
under den ransakning, hvarom nu fråga är, upplystes det att tre
af de anklagades kamrater s) blifvit dömde till döden, derföre
att de anklagat flere andre höfvidsman för otrohet. Talrika
vittnen framdrogos nu af de anklagade ibland deras egne
kamrater och besättningarne pa de öfriga skeppen, hvilka intygade
att de blifvit med orätt misstänkte for feghet. Befälhafvaren
pa ett af de minst snabbseglande skeppen bevisade t. ex. att,
oaktadt han låtit sätta till alla segel och öfverspola dem med
’) Sed un tlottau efter slaget vid- Oland hemkommit, dröjde det en månad
innan den åter gick till sjös. Ehuru den väl behöfde rekryteras, ansftg konungen
detta dröjsmål alldeles för långt, sköt skulden på amiralernes feghet och befalde
Jöran Persson och Nämnden att derom ransaka. Den 24 Juni skrifver konungen
till Jöran Persson, att Nämnden ej velat göra sitt bästa för att de skyldige skulle
blifva straffade.
a) Desse voro:
Frans Mårtensson och Olof Kaiumarsven på »Söken":
Joen Larsson på »Baggen» fördt af Ulf Henriksson;
Jöns Ulfsson;
Jakob Månsson på V i borgsbarken »;
Hans Ditbinarsk på »Pippingen»;
Peder Olänning på »Lotsmanspinken»;
Simon Henriksson på »Lybiske Boyorten»:
Peder Larsson och Karl Smålänning på »Danska Hjorten».
Det visar sig sålunda att icke blott sjelfve befälhafvarne på skeppen, ata»
äfven deras underordnade blefvo anklagade för otrohet.
3) Nämligen Hans Persson, Peder Svensson, höfvidsman på
»Lotsraaospin-ken«, och Erik Andersson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
