Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Jöran Perason och konungens nämnd, af Carl Silfverstolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
031 JÖRAN PERSSON OCH KONUNGENS NÄMND.
375
ban hade, att han sådant skulle förhindra och dem nederlägga,
om de sig tänkte öfver gränsen; till det tredje, hade herr Nils
Svantesson försummat att förskaffa dagsverken från
Vestergötland till Varberg, såsom han ock eljest icke hade låtit ske den
tillförsel derifrån med de gärder i Vestergötland voro. Ändock
att herr Nils Svantesson ville sig undskylla med två K. Maj.ts
bref, som ban sedermera bekommit hade, så fans dock icke med
samma skrifvelser honom vara remitteradt något, som hans förra
medgifua instruktioner innehöllo, på hvilka ban sig ock till det
högsta med bref och sigill förpligtat hade, utan hällre det
bevistes, att han utaf Krister Perssons och Jöran Perssons
skrifvelser var dertill förmanad, att han troligen skulle uträtta det,
som föreskrifna hans instruktioner förmälte. Så var honom ock
nogsamt veterligt om de tyskars förrädeliga förehafvande,
alldenstund det honom "sådant väl fyra månader tillförene af K. Maj:t
var tillkänna gifvet, det ban ock väl tänka kunde, att de uti
verket ställa ville, när som de sade, pa den tid ban några dagar
förrän de rymde var till tals med dem, att de sig icke ville
begifva till K. Maj:t.
Hvarföre hafva vi, fattige män i Konungs Nämnd
tillförordnade, samt med krigsnämnden efter en nogsam ransaktiing
och långsamt öfvervägande icke kunnat fria förbemälte herr Nils
Svantessons lif och lefverne, utan att han det förverkat hafver
efter K. Maj:ts hofartiklar 0111 dem, som försumma angelägna
och nödtorftiga saker, sa ock efter hans egen förpligtelse icke
heller kunna förskona hans ära och redlighet, med mindre än
K. Maj:t af synnerlig gunst och nåde vill honom benåda» 1).
1 sanning, domare, som vågat att ät papperet anförtro en
slik dom, hafva icke varit besvärade af någon omtanke att skona
sin egen »ära och redlighet» i efterverldens ögon. Det lagrum,
som åberopas, är 15 paragrafen i hofartiklarna, som säger: »den,
som försummar något, hvad honom af vår nådige Herre och
Konung eller Hans befallningsman befaldt varder, det K. Maj:ts
eller riksens välfärd gäller, med mindre ban hafver lagligt förfall,
hafve förvärkat halsen .. .» Vi hafva sett huru Konungens
senare skrifvelse, ined befallning för Sture att begifva sig till Nils
Boije, upphäft den förra, som af Jöran Persson och Krister
Persson framhölls, och detta skulle icke vara lagligt förfall! Att
’> Domboken för den 13 Juni 1566.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
