Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Historia och Kulturhistoria af Hans Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 HANS HILDEBRAND.
2
respektive idkare, hvilken ibland yttrat sig i mer eller mindre
bittra anmärkningar, dels i bestämda uttalanden af och om de
olika målsmännens anspråk. Särskildt har jag funnit mycken
oklarhet rörande kulturhistoriens uppgift och betydelse. Jag
fäster mig härvid icke vid hvad den stora hop kan säga, som
står fjärran från vetenskaplig forskning, utan vid uttalanden af
personer, som sjelfva egnat sig åt vetenskapens tjenst.
Det är i detta afseende tre fall, som synas mig vara ganska
betecknande och derföre värda att här anföras.
Förlidet år börjades utgifvandet af ett arbete, som
uppgifves skola skildra »ett tusen år af svenska bildningens och
sedernas historia»; det senare uttrycket är tydligen icke annat
än en öfversättning af det oftare använda ordet kulturhistoria.
At arbetets innehåll egnar jag här ingen uppmärksamhet, utan
håller jag mig endast till det detaljerade program, som
förekommer i en arbetet bifogad anmälan. Detta program bör tydligen
gifva oss en föreställning om hvad författaren menar med
kulturhistoria.
Författaren vill icke inskränka sig till att skrifva de
kongliga familjernas, officerarn es och ämbetsmännens eller med andra
ord konungarnes och konungatjenarnes historia, utan vill, för att
godtgöra den ensidighet, till hvilken man hittills gjort sig
skyldig, skrifva svenska folkets historia under konungarnes saint
dervid visa, huru litet krig och fredsslut haft inflytande på
folkets andliga utveckling, hvilken ju skall vara tillvarons högsta
ändamål, huru stundom folket varit lyckligast under de
odugligaste regenterna och sjelft framfödt ur kojorna sina profeter och
välgörare. Han vill äfven skildra lifvet i det lilla, det obemärkta.
Hans arbete skall således blifva en historia om det skenbart
obetydliga, 0111 menniskorna, deras utseende, språk, skick, sed
och sedlighet, om de olika ståndens belägenhet, huru ’de hade
det’ i det tysta lifvets små förhållanden, under det att den stora
historien bullrade utanför, från sjelfva konungen och ned till
staf k arien. Han vill visa, huru de bodde, huru de åto och drucko,
huru de klädde sig, roade sig, gifte sig, döptes, begrofvos; han
vill förtälja om bonden, fiskaren, hur han tagit råmaterialet ur
jorden och sjön och huru arbetaren förädlat det, huru
köpmannen afyttrat det.
Programmet visar, att författaren a ena sidan vill gifva en
positiv framstälIning, hvarvid han ämnar företrädesvis fästa sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
