- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Andra årgången. 1882 /
10

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10

HANS HILDEBRAND.

10

sammanhang hurudant det riktiga förhållandet är mellan henne
och kulturhistorien. Innan jag går derhän, är det dock nödigt
att först framställa hvad kulturhistorien rätteligen är.

Med anledning af det förmynderskap, som herrar historici gerna
vilja utöfva öfver denna kunskapsart och med anledning af den
underordnade plats de alltför ofta äro benägna att anvisa henne,
skulle jag för min del helst vilja utbyta benämningen
kulturhistoria mot kulturvetenskap eller pä svenska vetenskapen om
den menskliga odlingen. Skäl för en sådan namnförändring torde
framgå ur den följande redogörelsen. Om namnlikheten
försvunne, skulle de falska föreställningarna om en rivalitet,
hoppas jag, af sig sjelfva utdö. Jag talar nämligen om
kulturvetenskapen i hennes normala skick, icke om hennes o
förståndiga vänners öfverdrifna anspråk.

Jag antydde nyss, att för Herodotos hade historien icke fått
så fullkomligt som i de följande tiderna karakteren af
stats-historia. Han hade en aning om betydelsen af det etnografiska
elementet. »Han reste för att förena historiska och etnografiska
studier och genom hela hans historiska arbete går en etnografisk
tendens, att alltid mot hvarandra, till ömsesidig belysning, ställa
den grekiska och asiatiska nationaliteten». Men han, liksom
andra, voro allenast förelöpare till det, som den nyaste tiden,
vårt århundrade eller på sin höjd det närmast föregående
frambragt. Icke ens renässancen med hennes nya upptäckter
förmådde göra mera än förberedelser.

Upprinnelsen till dessa moderna skapelser i nutiden hafva vi
i väsentlig mon att söka hos n a t ur ve te 11 s k aper 11 a s uppblomstring,
i hvilken Sverige kan berömma sig af att hafva så stor del.
Den menskliga odlingen står visserligen allenast genom menniskan
sjelf i verkligt sammanhang med naturen. Men de äldsta
uppenbarelserna af menniskans verksamhet hafva uppdagats under
förhållanden, som vid dem allraförst fästa naturforskarens
uppmärksamhet. Derigenom och i följd af andra omständigheter,
som det skulle blifva för vidlyftigt att här vidröra, kom vid
behandlingen af flere områden af mensklig verksamhet den inom
naturforskningen antagna metoden att tillämpas, och deri låg
fröet till en långt gående, välsignelserik verksamhet.

Menskligheten i hennes olika uppenbarelser och den
menskliga verksamheten i hennes olika grenar äro ganska komplicerade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:57:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1882/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free