Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Om det botniska handelstvånget, 1–2, af Oskar Fyhrvall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
OM DET BOTNISKA HANDELSTVÅNGET.
57
till allmogens obestånd. Detta missbruk är kändt under namnet
det öppna köpet ocli bestod deri, att bonden, när ban till
borgaren lemnade några varor i afräkning på sin skuld, icke genast
krediterades för en viss summa, utan detta uppsköts, tills
borgaren varit i Stockholm ocli med ledning af der gällande pris
kunde beräkna den betalning, som borde komma bonden till del. *)
Fastän detta bruk icke finnes nämndt förrän under Frihetstiden,
är det dock sannolikt, att det uppkommit redan under 1600-talet,
ocli vill man söka några anledningar dertill, torde sådana icke
vara svåra att finna. Man behöfver dervid blott erinra sig den
ständiga prisvexling, som då egde ruin på grund af den
godtycklighet, som rådde inom den ekonomiska lagstiftningen, i det
regeringen än utfärdade ett förbud, som åstadkom en hastig
förändring i varornas pris, än åter meddelade en oberäknelig
eftergift, som medförde en liknande verkan. Framför allt var detta
förhållandet med ortens vigtigaste alster eller tjäran. Mer än
en gång förekom det, att borgaren uppköpt sin tjära med
ledning af det för tjärhandelskompaniet stadgade priset, men vid
sin ankomst till Stockholm fann detta genom ett kungl, påbud
nedsatt med en eller annan daler på tunnan. Det låg i sakens
natur, att han skulle söka något skyddsmedel mot sådana
förluster.
Att bondeståndet genom allt detta icke alldeles utarmades
och råkade i händerna på städernas invånare, berodde
hufvudsakligen på två omständigheter : frimarknaderna och
bonde-seglationen, å svenska sidan i förening med affärsresor öfver
land till Bergslagen ocli Stockholm. Såsom redan blifvit
anmärkt, låg i Gustaf Adolfs plan, då han började sin restriktiva
lagstiftning angående handeln, den tanken, att de ut- och
införseln bestridande stapelstäderna skulle uteslutas från ali direkt
beröring med landets icke handelsidkande invånare. Derför
för-bjödos dessa städers borgare att besöka uppstädernas marknader
för att handla med bönder, bergsmän etc. och derför gjordes
väsentliga inskränkningar i den norrländska allmogens af
gammalt vanliga seglation till hufvudstaden. Ingendera af dessa anord-
*) Såsom en ytterligare belysning af tillståndet torde äfven kunna nämnas
ett förslag, som den öfver boüdesegl. i O. B. 1749 tillsatta kommissionen afgaf
för att stäfja borgarnes missbruk i detta hänseende, näml. att köpmännen skulle
åläggas att föra ordentlig motbok med bonden med fullständig debet och kredit*
hvilken motbok emellanåt skulle uppvisas för landshöfdingeämbetet för att efterse*
om bonden utsattes för några prejerier eller ej.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
