Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Om det botniska handelstvånget, 1–2, af Oskar Fyhrvall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
OM DET BOTNISKA HANDELSTVÅNGET.
59
blifva stapelstädernas konkurrens på marknaderna qvitt var
sålunda icke att tänka på, ty enligt Kungl. Maj:ts egna ord voro
desamma inrättade till allmogens gagn och lisa, och det, som
gagnade allmogen var Kungl. Maj:t icke sinnad att afskaffa 1).
Lika liten framgång hade andra försök till jämkningar, som
det botniska borgerskapet gjorde. En och annan obetydlig
förmån kunde väl utverkas, såsom då för Torne 1660 stadgades,
att de främmande (d. v. s. stapelstadsborna i första hand) icke
skulle få lemna, ut varor på kredit, eller då Hernösand 1626
fick det privilegiet, att de varor, som kunde tillverkas der i
staden, icke på marknaderna skulle få af andra utbjudas till
salu2), Men när städerna begärde något så billigt som
reciprocitet mellan det botniska borgerskapet och stapelstäderna,
ocli att sålunda 1637 års inskränkningar för uppstädernas
handel på Stockholms och Abo marknader antingen skulle upphäfvas
eller tillämpas äfven på stapelstäderna vid deras marknadsbesök
kring Botniska vikens stränder, kunde denna begäran icke
bifallas, emedan det skulle blifva för svårt för allmogen att
undvara det högre pris, stapelstadsborgaren kunde ge 3). Ja, för
att förekomma landsköp och bereda lättnad åt städernas
borgare söderifrån, som enligt denna tidens sed om sommaren drogo
upp i fiskefärder till Vestern orrlan cl s öar och skär, infördes till
och med en alldeles extra frimarknad i hvar stad i provinsen,
medan fisket pågick, från 14 dagar fore till 14 dagar efter
midsommar 4).
Som af de anförda handlingarne synes, var det förnämligast
under drottning Kristinas och hennes förmyndares regeringar som
striden om frimarknaderna utagerades. Yid Karl Gustafs död
tyckas förhållandena i detta afseende redan hafva gestaltat sig
så, som de sedan i hufvudsak för långliga tider förblefvo, och
både Karl XI:s och Karl XII:s regeringar löpte till ända, utan
att man just vidare hör talas om denna sak. Först under
Frihetstiden, då städerna börja pressa allmogen med hänsyn till
dennes rätt att idka segiation på Stockholm och Abo, dyker
frågan åter upp. Såsom ersättning för denna rätt, som man da
*) R II. Res. för allmogen i de fyra under Vasa priv. socknarne den 25
Febr. 1642.
2) Städernas besvär; res. på Torne besvär, 13 Mars. — Hernösands akta
24 Maj 1626. R. A.
3) Städernas samtl. besvär; Uleåborg, G:la och Nya Karleby till Kristina
R. A. — Res. på städernas besvär d. 25 Febr. 1642.
4) Till B. Skytte om Uplands städers segiation till V. N. 31 Dee. 1646.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
