Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Strödda Meddelanden och Aktstycken - Ur utlandets historiska forskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
STRÖDDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN.
händer skriftliga bevis derpå. Från den stunden, har man sagt,
hyste Maria Stuart afsky för Darnley, men detta är bevisligen osant.
Vek och eftergifvande förlät Maria Stuart lätt, för att icke säga
lättsinnigt. Hvad särskildt Darnley angår, var han en bland de högst
få personer, som fingo vistas i drottningens närhet, då hon i
Edinburg (Juni—Juli 1566) afvaktade sin nedkomst; kort efter denna
upprättade hon sitt testamente, till stor förmån för Darnley, hvilken
samtidigt skref ett bref till Karl IX i Frankrike för att på
drottningens och egna vägnar bjuda honom till fadder. Allt visar att
ett godt förhållande rådde mellan makarna.
Murray, som sjelf blifvit benådad, arbetade nu på att hans
förvisade vänner, Riccios mördare, likaledes skulle benådas och
återkallas, hvilket Darnley, som förnekat sig vara deras medbrottsling,
naturligtvis på det högsta fruktade. Darnley började från denna stund
hålla sig undan från hofvet, der han visste sig ega dödsfiender. Det
var detta, som orsakade hans aflägsnande från regeringsärendena —
icke någon oblid sinnesstämning hos hans gemål. Darnley hade varit
ett hinder för Ricciomördarnes amnesti. I Dec. 1566 blefvo desse,
till ett antal af 77, återkallade från landsflykten. Darnley hade då
begifvit sig till sin fader i Glasgow, men då rykten började utspridas
om att han förehade stämplingar mot M aria, och hon med rätta
ansåg hans fader vara i detta afseende ett farligt sällskap för honom,
uppsökte hon honom derstädes. Der egde en fullkomlig försoning
dem emellan rum, enligt ögonvitnens otvetydiga intyg. Man har
skriftliga bevis derpå att Maria haft för afsigt att derifrån föra sin
sjuka gemål till Craigmillars slott, men hon blef af andra öfvertalad
att i stället begifva sig meel honom till the kirk of Field i
Edinburg, der den hemska katastrofen af Darnleys fiender förbereddes.
Murray, Maitland, Argyle och Huntly hade nämligen på Craigmillar
uppgjort en plan till Darnleys undanrödjande och för densamma
vunnit Bothwell, ehuru han varit, deras fiende; hans deltagande var
dyrköpt.
I det hus, dit Darnley fördes (the kirk of Field), som egdes af
en broder till den advokat, hvilken uppsatt de sammansvurnes
förpligtelser, och som var möbleradt med kunglig prakt, hade
drottningen sitt rum under hans sängkammare. Dessutom bodde sex
personer af Darnleys omgifning der. Här inträffade den 9 febr.
1567 den bekanta katastrofen. Darnley, som hunnit ut ur huset,
blef gripen af ulstälde mördare, som strypte honom.
I början af året hade Bothwell vid gränsen mött de
återvändande landsflyktige för att vinna dem för det dåd, för hvilket han
sjelf blifvit vunnen. Iiela den protestantiska adeln var i
sammansvärjningen delaktig, och månge af dess medlemmar spelade vissa
roller vid mordets utförande. En detaljerad undersökning dels af
lokalen för mordet dels af de sedermera hållna vitnesförhören med
kungamördarne ligger till grund för dessa resultat. Bothwell hade
sig uppdraget öfv er v ak andet af krutets transport och antändande;
Huntly, Douglas, Maitland, Robert och James B alforn* voro efter ali
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
