Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Om det botniska handelstvånget, 3–4, af Oskar Fyhrvall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
OSKAR FYHRVALL.
representanterna från dessa orter skulle betrakta sina finska ocli
österbotniska medbroders fara som sin egen, och slutligen kunde
det icke vara alldeles utan skäl, ifall allmogen i gemen fattade
det nuvarande angreppet såsom ett intrång i ståndets allmänna
rätt att föra sin afvel dit man helst ville. Af allt detta följde,
att bondeståndet på riksdagarne ifrigt motsatte sig de föreslagna
inskränkiiingarna. Det stöd, som städerna kunde hafva i de
finska uppsocknarna, hvilka de inbillat skola få godt pris på
saltsjöfisk, om seglationen upphäfdes, motvägdes mer än väl af
det finska presterskapets benägenhet för seglationen, emedan det
enligt sina privilegier åtminstone till en del egde rätt att
öfverföra sina tiondepersedlar och annat lönegods på allmogens
farkoster. Härigenom vunnos nyttiga förespråkare äfven i en
annan riksdagens afdelning. På ort och ställe förhöllo sig
konungens befallningsliafvande vacklande till frågan, ömsom
gynnande, ömsom motarbetande seglationen. 1) Under sådana
förhållanden fann regeringen lämpligast att uppskjuta frågan och
år efter år förflöt, utan att något beslut togs. Tvärtom föllo
vid den ena riksdagen efter den andra för allmogen ganska
gynsamma resolutioner. 2) Under tiden försökte städerna att med
suppliker till Kungl. Maj: t och besvär vid rik s dagarn a frä mj a
sin sak. De skildrade i mörka färger b o n de s eglation en s
skadliga följder både för städerna, som derigenom utarmades, för
kronan, som gick miste om ansenliga tullinkomster, och för
allmogen sjelf, som försummade sitt åkerbruk med hvad dertill
hörde samt blott lärde sig fylleri och ett lättjefullt lif, hvilket
allt skulle förändras, om bondeseglationen afskaffades. Då skulle
städerna tilltaga i liflighet och förmögenhet samt blifva i stånd
att bättre än hittils betala sin skatt, åkerbruket skulle blifva
bättre skött och genom rödjande utvidgas, och slutligen kronans
tull bli större, emedan dels borgaren tullade två gånger och dels
sjelfva varumängden skulle ökas. Den första af dessa suppliker
r) Städernas samf. b es v. Ö.B. städers supplik 1740(r) ; d:o d:o supplik fr.
städerna i Abo län 1730.
2) Sa t. ex. res. på allmogens besvär 1731 d. 28 Juni: »Enl. 1719 års
res. på allmogens besvär ocli 1723 års på städernas, är det allmogen tillåtet att
föra sin afvel och tillverkningar till hvad stad den vill, hvilket ytterligare bifalles».
Res. på allmogens besvär 16 Mars 1739: »K. M. vill med det snaraste
vidtaga angående den gamla seglationen sådana förordningar, att hvarken städerna
eller allmogen skall ske för när. Emellertid och intill dess må de för allmogen
utkomna res. och förordningar efterlefvas». (Dessa res. äro hemtade ur komm:s
1749 öfver bondesegl. i Ö.B. handl.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
