Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Om det botniska handelstvånget, 3–4, af Oskar Fyhrvall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
OSKAR FYHRVALL. OM DET ROTNISKA HANDELSTVÅNGET.
upprepande af de gamla skälen för ocli emot, torde en
vidlyftigare redogörelse derför icke vara af nöden. I presteståndet
sade man sig visserligen vara emot monopoli, men polypoli vore
lika skadlig, och derför borde man hålla sig till en vis
oligopoli. Men prosten Mathesius och Chydenius kämpade vältaligt
för betänkandet, och Chydenius framhöll särskildt, att man icke
borde försumma det lämpliga tillfälle, som nu erbjöd sig att
bryta och i rikskroppen kringsprida den öfvermäktiga styrka,
som samlat sig i Stockholm. Omsider gick betänkandet igenom
med det tillägg, att städerna Söderhamn, Hudiksvall och
Sundsvall skulle ega rätt att i utländska hamnar vid Östersjön hemta
linfrö (5 Nov.).
Äfven i bondeståndet, eier ärendet förehades den 14, gjordes
svårigheter, dels af Jon Bengtsson och sekreteraren, hvilka torde
hafva gått hattarnes ärenden, dels af andra, som yrkade, att
stapelstadsfrågan ej skulle afgöras, innan man fått veta, hur det
kunde komma att gå med bondeseglationen. Genom ett
diktamen till protokollet visade dock riksdagsmannen från Savolax
Paldanius, att landet led stor nöd just genom bristen på
stapelstäder, hvarför sådanas inrättande icke borde fördröjas. Vid
omröstningen antogs till slut äfven af bönderna såväl
borgareståndets protokollsutdrag som presteståndets dertill fogade tillägg,,
med förbehåll dock af fri seglation för allmogen, hvarefter
riksdagens beslut af Kungl. Maj:t till allmän efterrättelse kungjordes
genom brefvet af den 3 Dec. 1765.
Sålunda hade ändtligen det mer än sekellånga förtrycket
upphört, och den botniska landsändan kunde i fred och lugn få
arbeta på sin förkofran utan att störas eller hindras af några
hämmande band. Den glädje, som vid underrättelsen härom
spred sig kring landet, och de förhoppningar, som intogo allas
sinnen, torde nian utan möda kunna föreställa sig. Men än en
gång skulle himlen förmörkas af moln. Gustaf III gjorde sin
revolution 1772, och med den reaktion mot allt hvad
Frihetstiden gjort, som då blef modern, och den förkärlek, som hystes
för Gustaf II Adolf och samhällsskicket under hans regering,
syntes den farhågan icke ogrundad, att stockholmarne skulle
kunna utverka den nyvunna frihetens återtagande. Men
slutligen gick äfven denna oro lyckligen förbi, då konungen den
6 Okt. 1777 högtidligen stadfäste cle botniska stapelstädernas
rättigheter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
