Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Strödda Meddelanden och Aktstycken - Gregorius Borastus af H. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
S TRODDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN.
namnet (boreas = norr, asty = stad) bars äfven af Gregers
broder Johan Larsson, 1637 med hustru och barn bosatt i Stockholm.
Ur de två bref från Borastus, hvilka Hunter tryckt, ur ett
till brödren och några till Peter och Johan Gembicki, konung
Sigismunds sekreterare och li o fp rest er (mst i K. Bibi.), ur ett
till Arn. Joh. Messenius (tryckt i Celsii Monumenta Politico-
Eccle-siastica) och några från Messenius till Per Brahe (Sk. Samf.
Handl. 9) ha vi hopfört de få notiserna om hans lif. Dertill
kommer ett meddelande från E. W. Bergman ur Xaver Liskes
i Riksarkivet befintliga uppsatser om Sueco-Polonica, samt Borasti
skrifter.
Borastus torde varit född på 1580-talet, men egde sjelf
icke uppteckning om år och dag, hvarför han 1637 ho§ brodern
förfrågar sig om någon sådan anteckning finnes. Atta år förut
uppgaf han sig dock för Hunter vara nära 45 år. Hans
barndom i Sverige medförde ingen undervisning, men när han följt
Sigismund ur landet (1594?) sattes han i en polsk jesuitskola,
antagligen i Vilna. Der lärde han seder, disciplin, religion.
Studierna fortsattes hos jesuiterna i Rom, der Borastus blef
teologie doktor, och i Paris, der han blef doktor »utriusque
juris». Med denna lärdomsskatt återvände han till
fäderneslandet, men förgäfves. Det hade ingen plats för katoliken, och så
lös i sina stycken som Messenius tyckes Borastus icke ha varit,
ty han gjorde sig icke, som denne vid hemkomsten, till den
Carolinska politikens och den lutherska religionens anhängare.
Också undgick Borastus att, som Messenius, nödgas räkna sig
bland katolicismens martyrer i Sverige.
Till Polen stod nu hans enda hopp, så ringa det än lyste
för uti än din gar. Messenius tryckte ett »Schema familiare» till
Carl IX:s ära och blef professor i Upsala. Borastus tryckte i
Vilna en »Panegyricus Sigismundi III Poloniæ et Sueciæ Regi
invictissimo dicatus» 1611. Antagligen var det denna
uppmärksamhet som beredde honom inträde i Sigismunds kansli som
kansliskrifvare, under hvilken titel han 1617 upptages i »Hertig
Carls Slagtarebänks» förteckning öfver svenskar i Sigismunds
tjenst — 383 personer, bland dem 18 sekreterare, 13
kansliskrifvare, 12 kamrerer och kammarskrifvare. Förmodligen var
lönen ringa, ty på annat håll fick B. söka sig utkomst. En
Schwan — äfven känd af Hunter — lade sig ut för honom hos
kejsarens biktfader. Gammal vänskap hos kamrater från kursen
i Rom, nu canonici i Breslau, gjorde sitt till, så att Borastus
fick en kyrklig inkomst, äfven innan han tagit presterlig vigning,
hvilket han i det längsta uppsköt. Sina 220 latinska hexametrar
— en blick på Sveriges kyrkohistoria — »in Vitem Aquiloniam
Rev. D. Joannis Vastovii Gothi» kunde han underteckna som
Secretarius Regius, förmodligen 1619, då Vastovius af
juristkollegiet i Krakaus akademi fick approbation på sin bok. När
Borastus tagit prestdrägten, blef han hofkaplan. I en skrift,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
