Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Strödda Meddelanden och Aktstycken - Arkivväsendet i Norden af B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
S TRODDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN.
Många i Danmarks lärdomshistoria ryktbare män följde
hvarandra såsom Geheimearkivets vårdare: så den berömde Hans Gram
(1731—1748), under hvars tid de Gottorpska arkiven införlifvades,
och den vetenskapliga forskningen i arkivet begynte. Gram lade
grunden till det sedan s. k. Langebekska diplomatariet. Efter Gram
följde Langebek (1748—1775), grundläggaren af Scriptores Kerum
Danicarum; sedan G. Schiöning (1775—80), Thorkelin (1791 —1829).
Finn Magnusen (1829—48) och den ännu lefvande C. F. Wegener.
Samlingarna tillöktes på flerfaldigt sätt, bland annat med de äldsta
registraturbanden.
Det var år 1720, som arkivet erhöll sin egen byggnad, som
sedermera genom åtskilliga hvalf och salar utvidgats, af hvilka
likväl det egentliga forskningsrummet lemnar mycket att önska.
Lokalen sluter sig alldeles till den, som begagnas af «Kongerigets arkiv».
Geheimearkivet, förut en del af Kansliet, stäldes 1848 under
kultusministeriets uppsigt, dock sålunda att det egentliga Kungl,
familjearkivet fortfarande direkte lydde under konungen. Tillträdet
till detta senare kan endast konungen bevilja, men för det öfriga
meddelar kultusministeriet tillstånd, dock stå ej katalogerna till
for-skarnes förfogande. Arbetstiden för tjenstemännen är kl. 10—2,
för forskarne, tämligen inskränkt, fr. kl. 11—1. Numera
tryckas-häftevis detaljerade årsberättelser jämte förut otryckta eller illa tryckta
urkunder från arkivets samlingar. Behållningen häraf tillfaller
arkiv-biblioteket.
Det gamla kansliarkivet delades 1660 på de nya, efter svenskt
mönster bildade, kollegierna, och dessa ha numera förvandlats till
ministerier. Efter denna förändring (1848) har emellertid en
betydande rubbning egt rum de olika arkiven emellan. Sedan nämligen
justitieministeriet till Geheimearkivet öfverlemnat alla arkivalier
äldre än 1660, önskade det senare att äfven få öfvertaga handlingar
yngre än 1660 och föreslog slutligen det tämligen godtyckligt valda
året 1750 såsom tidsgräns. Förslaget blef verkligen godkändt och
en massa arkivalier, dock stundom utöfver det angifna året,
aflem-nades till geheimearkivet, som på detta sätt fick en väsentligen
annan karakter än förut.
Emellertid hade 1855 års författning infört en åtskilnad
mel-lan hertigdömena Slesvigs och Holsteins särskilda ministerier,
Konungarikets egna samt för monarkien gemensamma ministerier. Till
konungarikets ministerier öfverlemnades 1) Inrikesministeriets och
Finansministeriets arkiv, 2) Justitieministeriets och Danska kansliets
arkiv 1750—1848 och 3) kultus ministeriets arkiv från 1800. Det
nybildade arkivet, det s. k. »Kongerigets arkiv», stäldes såsom
byrå under Inrikesministeriet, men förlades 1869 likaledes såsom byrå
ander kultusministeriet. Oaktadt efter Schlesvig-Holsteins förlust
den egentliga anledningen till detta arkivs bildande bortfallit, har
namnet »kongerigets arkiv» eget nog bibehållits. Arkivaliemassorna
befunno sig 1860 vid den dåvarande arkivariens frånfälle i den
betl rörligaste oordning, så att först efter sju år det förberedande yttre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
