Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176
S TRODDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN.
Redan 1861 yttrades i riksdagens folketing den Önskan att hela
landets arkivväsende skulle förenas i ett riksarkiv, en tanke, som
sedan alltjämt återkommit. Under 1871—72 års riksdag framlade
kultusministeriet ett förslag till lag om löner för de vid
arkivväsendet anstälde em bets- och tjenstemän, som afsåg a-tt delvis
godt-göra det gjorda felet. En Riks- ocli Geheimearkivarie skulle leda
det hela, men derjämte skulle tvenne arkiv ar i er ställas i spetsen
för livar sin särskilda afdelning, den historiska och administrativa.
Folketingets utskott godkände emellertid förslaget blott delvis och
ogillade särskildt den tilltänkta förd ei ningen mellan två likstälda
arkiv arier. På samma gång tog sig utskottet anledning att som
sin åsigt uttala att »likasom man kommit ifrån den gamla metoden
att sätta framstående vetenskapsmän i spetsen för biblioteken,, och
i stället sökt försäkra sig om män. särskildt förtrogna med dessa
egendomliga institutioners natur ocli behof, så måste det väl
förhålla sig på samma sätt med arkiven, och det kunde lätt inverka
skadligt pä dessas hela verksamhet, om man, såsom fordom oftare
skett och såsom det i enlighet med motiveringen också synes vara
förslagets mening, ville låta arkivets egna välförtjente tjenstemän
stad na i de lägre graderna och till chefplatsen kalla män från
annan verksamhetskrets, vore de än aldrig så begåfvade». Dermed
afstannade saken den gången.
» Riksarkivtanken» har det oaktadt icke dödt bort, utan vid
flera tillfällen åter dykt upp. Så infordrades i Mars 1877
betän-kanclen af G e li ei m e a r k i v a rien samt chefen för kongerigets arkiv i
fråga om fordringarne på utrymme för ett riksarkiv. Derjämte
uttalade kultusministeriet uttryckligt, att det i det hela taget gillade de
af folketingets utskott 1871—72 yttrade tankarne rörande
arkivväsendets organisation, hvaraf kan slutas att tanken på arkivets
indelning betraktades såsom uppgifven. De båda arkivchefernas
be-tänkanden öfverensstämde egentligen blott deruti, att den
angränsande bibliotekslokalen vore användbar. Geheimearkivarien utgick
derifrån, att det blifvande riksarkivet torde organiseras på tvenne
sektioner med sjelfständiga sektionschefer, båda direkt lydande under
kultusministeriets departementschef, hvarigenom i verkligheten icke
ett riksarkiv, efter folketingets önskan, utan tvenne arkiv uppkommo;
han ansåg fördenskull nödvändigt att förvärfva en ny och betydligt
större lokal. Hans embetsbroder var deremot af den åsigten, att
ett riksarkiv, såsom ett enda väl organiseradt helt, kunde
organiseras med begagnande af de tillgängliga lokalerna, som alla ligga
bredvid hvarandra. Det nya arkivet skulle kunna få mycket
beqvämt belägna arbetsrum.
På denna punkt befinner sig nu planen till ett danskt
riksarkiv. En lycklig lösning af denna fråga vore tvifvelsutan för det
danska arkivväsendet af största vigt.
I afseende på arbetskrafter var Geheimearkivet fordom ganska
illa försedt, tills genom en konglig resolution 1849 det nuvarande
antalet bestämdes. Utom chefen finnas tvenne arkivsekreterare, 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
