Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Konung Magnus Eriksson och Skåne, 1–3, af Hans Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
K. MAGNUS ERIKSSON OCH SKÅNE.
185
naturligt att oppositionsmännen i båda landen räckte hvarandra
handen. Det svenska motpartiet gjorde till och med, hösten
1318, ett infall i Skåne, hvilket synes hafva gått ut på mera
än plundring, ty Falsterbo hus eröfrades och man sökte att
komma i besittning af det mäktiga Helsingborg. Händelsernas
snabba utveckling i Sverige medförde dock en genomgripande
förändring. Konung Birgers ställning visade sig ohållbar, konung
Erik erkände hans motståndare som regeringsparti i Sverige,
dervid fästande det naturliga vilkoret, att den upproriske junker
Kristofer ej längre skulle få något understöd. Inom kort blef
ställningen än mera förenklad: konung Eriks död gör brodern
till konung. Han förnyar år 1330 ett tidigare fördrag med de
svenska hertigarnes anhängare ocli det danska rådet förband sig
att hålla sin konung till aktande af fördragets helgd.
Det var emellertid otänkbart att valet af den späde Magnus
Eriksson skulle med ens stifta frid i Sverige. Det var ej endast
konungen och hans bröder som hade kämpat om makten, utan
med dem rikets store, hvilka, nu tvungne att sluta sig kring den
nye konungen, icke hade så lätt att glömma de föregående åren
med deras strider, som så ofta framkallat segrarens stolthet och
den besegrades agg. En uppgörelsens stund kom, men i denna
hade man att tala icke allenast om en gammal oenighet, utan ock
om en af nyare datum. Det svenska rådet och konungens moder,
den unga hertiginnan Ingeborg, hade olika uppfattning om hvad
rikets väl kräfde. Hon och hennes politik beherskades af den
danske riddaren Knut Porse och derigenom fick oenigheten i
Sverige inflytande på den yttre politiken, ty Porse var en bitter
fiende till konung Kristofer.
Aret efter det då svenska rådet slöt förbund med den danske
konungen, ingick hertiginnan ett förbund mot honom. Hon och
furst Henrik af Meklenburg öfverenskommo den 24 juli 1321
om gemensamt försvar mot Danmark; den härom utfärdade
urkunden beseglades af hertiginnan och Porse samt af fem riddare
och fyra väpnare, hvilka alla kallas hennes råd. Men icke ens
alla dessa synas hafva varit fullt invigda i hertiginnans och
Porses planer, det finnes nämligen en annan handling af samma
dag, i hvilken talas om förbund med furst Henrik, som gick ut
på Skånes eröfring, och beseglades denna handling allenast af
två män, Porse och väpnaren Peter Nilsson, hvilken senare i
september uppehöll sig i Meklenburg för förbundets ratificerande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
