Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Den svenska kolonien i Rom under Medeltiden af E. Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212
E. HILDEBRAND.
10
tvinga dem och deras kyrkor, när oss täckes, och skola de
snarare luta till oss än vi till dem» 1). Det kom ej att gå så
långt; derför saknades allt för mycket förutsättningarna å klostrets
sida. En stödjepunkt kunde dock kyrkan finna här, och har
väl också gjort det en eller annan gång, och huru man utom
klostret förstod att uppskatta vigten af denna dess besittning,
derom vitnade dess senare historia.
För klostret åter, hvars position visade sig ega mer än en
angripbar punkt, måste de intima förbindelser, som på detta
sätt läto upprätta sig med curian, vara dyrbara, och att man i
klostrets intresse visste begagna sig deraf, derom vitna de
apostoliska ynnestbevis, som, rikligare än till någon likartad
stiftelse i Sverige, allt framgent tillflödade Vadstena. Att
föreståndarne för denna klosterkoloni hade kunnat blifva
inflytelserika personligheter, låg i sakens natur. Att de ej blefvo
det i högre grad än som skedde, berodde kanske mest på det
stora afståndet, som visserligen gjorde dem oberoende i mycket,
men äfven försvårade ali lifligare växelverkan mellan
fäderneslandet och Rom; men äfven på valet af personer, och på de
oftast obetydliga eller speciella intressen klostret hade att
bevaka. Att några kulturelement i rikare mått härifrån skulle
ha tillströmmat klostret, under den tid Italien var bildningens
hufvudsäte i Europa, torde knappast kunna påstås; men så
mycket verkade dock denna besittning, att synkretsen vidgades
utöfver de trånga klostermurarne och ett i någon mån
innehållsrikare lif deraf kunde blifva en följd. Om konstens och
vetenskapernas pånyttfödelse höres knappt en hviskning, men af de
stora händelser, som upprörde verlden, trängde på denna väg
ljudet alltemellanåt fram till stränderna af Vettern. Deltagandet
för tidshistorien var under konventets välmaktstid alltid lifligt
och utgör for oss en af de mest tilltalande sidorna i dess
skaplynne, helst derigenom ett dyrbart historiskt material bevarats
till våra dagar. Den plan deremot, som kunde legat ganska
nära och äfven uttalades, att här skapa en bildningsanstalt för
konventsbröderna, blef endast till en mycket ringa del realiserad.
Det var något mera än ett vanligt herberge, men ingalunda
något collegium. — På fäderneslandets historia i allmänhet har
Vadstena kloster genom sin koloni i Rom också inverkat en
Johannes Nicolai i en odaterad rapport till Vadstena klosterkonvent uti
Riksarkivet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
