Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Den svenska kolonien i Rom under Medeltiden af E. Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
DEN SVENSKA KOLONIEN I ROM -UNDER MEDELTIDEN.
223
det femtonde århundradets senare halft. Yi få dock icke vänta
att finna den nya rörelsen spegla sig i den svenske klerkens
skrifvelser. De röja tvärtom i hvilket fjerran han lefde från
det märkvärdiga lif, som nu begynte utveckla sig omkring honom,
och huru humanismen, i godt som i ondt, var honom en i det
närmaste främmande sak. Han hade icke länge lefvat i Rom,
då Eugenius IY dog. Med hvilka torra ord omtalar han icke
den händelse, som i hela vesterlandet väckte uppseende, då den
forne pedagogen från Florens såsom Nicolaus Y besteg S. Peters
stol och blef alla humanisters och poeters beskyddare, sjelf en
af samtidens lärdaste män. »Veten», skrifver han, »att Eugenius
blef döder uppå askoodinsdag om natten a, och om
midfasto-synnedag näst efter kronadis annar, kallader Nicolaus quintus,
hvilken så godt som i eno are vigder och valder vart biscoper
i Bononia, cardinal och påfve i Rom». Valet skedde d. 4 Mars
1447. Den nye påfvens befordringar hade icke varit fullt så
snabba som här antydes. Väl hade han endast året förut
upphöjts till kardinal, men ända sedan 1444 hade han varit
ärkebiskop i Bologna. >
Konsthistorien omtalar Nicolaus V:s storartade verksamhet
för Roms förskönande, som visserligen ofta stannade blott vid
jättelika projekt eller halffullbordade arbeten, och det var ej
utan att äfven det svenska hospitalet fick röna en känning af
påfvens planer för stadens omskapande. Roms gåtor voro i ett
bedröfligt skick, trånga, krokiga och smutsiga vägar eller stigar.
Men 1450 tillstundade ett jubel- eller gyllenår — numera blott
en storartad finansspekulation å curians sida, ty till Rom
samlades då folk från verldens alla hörn, och penningar strömmade
till den påfliga skattkammaren — och påfven lät befalla att
alla allmänna gator skulle stenläggas. Det var till detta
väl-behöfliga arbete, som hospitalet fick bidraga »med 40 dukater
och mera både när och fjärran». Stensättningen blef dock långt
ifrån fullbordad, ty först under påfven Sixtus IV började
staden i detta hänseende förete ett något så när drägligt
utseende *).
Men om Erik prest sålunda stod på sidan af tidens mer
och mer förherskande strömning i detta hänseende, framskymtar
han i stället uti urkundernas halfdager såsom en energisk och
*) Gregorovius, 7, s. 640. Det är i ett odateradt bref på papper, förvaradt
i R. A., som Erik Fasteson talar derom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
