Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37
DEN SVENSKA KOLONIEN I ROM UNDER MEDELTIDEN.
247
också förskaffade honom doktorsgraden. Men alla andra
eftergifter afstyrkte Peder Månsson, äfven med fara, tillägger han, att
sjelf beskyllas för att icke vilja vända åter, utan fortfarande
behålla »ett så långt grimskaft, som jag är van vid». 1) Ännu i juni
1513 vistas herr Jönis uti hospitalet. Omsider lärer han sjelf
funnit saken hopplös och gaf den på båten. Han ber, 1514,
fortfarande från Rom, om ersättning för de utgifter han haft
för Birgittas hus och de skulder han måst göra, men förklarar
sig sjelf oskyldig till utgången; han hade gjort hvad som stått
uti hans förmåga. 2)
Efter sex års tvister med svenskar och romare samt
obehag af alla slag fann sig Peder Månsson omsidefr i oqvald
besittning af hospitalet, och efter hand synes han äfven ha
återfått de öfriga byggnader, på olika ställen i staden, som lydde
derunder; men huset var sköfladt och förfallet,
åtkomsthandlingarna befunno sig i den ofvannämnda Latinus’ händer, som för
sitt besvär och deras utlemnande fordrat en ganska dryg
ersättning, och dessutom återstodo ej obetydliga skulder att betala
från den Bartoldska tiden. Från Sverige var under dåvarande
förhållanden föga eller intet att vänta, och man såg sig utan
tvifvel hufvudsakligen anvisad till egna tillgångar. Också lefde
de ej i något öfverflöd säger Petrus Ingemari 1513; herr Peder
gick i samma kläder han haft med från Vadstena, och de
liknade mest fågelskrämmor. På våren samma år ankom en tredje
klosterbroder, Laurentius Benedicti, Petrus Ingemari deremot
lemnade Rom efter ett par år. Det lyckades emellertid för
Peder Månsson att af betala skulderna och vidtaga ganska
vidlyftiga restaureringsarbeten. Ar 1513 voro de sysselsatta med att
inreda en ny kyrka i jordvåningen, och ett par år senare hade
några källare och åtskilliga nya kamrar, bland dem ett par
hvälfda, fullbordats. Äfven under dessa år har tanken
framstält s att förvandla hospitalet till ett kloster för ett mindre
antal munkar, dock utan att leda till någon påföljd. I afseende
på styrelsen åter är det först nu man verkligen följt de
Det är omöjligt att icke till något af dessa år föra det hos Troil,
Skrifter och handlingar etc. 5, s. 314 tryckta brefvet, som der är dateradt »milles,
«quingeut. quinto», ehuru det i Upsala förvarade originalet har samma datering.
1505 var den der nämde Petrus Magni ännu icke i Rom, och det är ej gerna
tänkbart, att två hvarandra så i alla afseende lika tilldragelser skulle ha
upprepats med åtta års mellanrum.
2) »Stycken af dipl. och handl, i sv. kyrkohistorien». K. Bibi. Brefvet
tyckes vara stäldt till Hans Brask.
Hist. Tidskrift 1882. 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
