Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 3
- Den svenska kolonien i Rom under Medeltiden af E. Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37
DEN SVENSKA KOLONIEN I ROM UNDER MEDELTIDEN.
251
Kort förut hade Hans Brask skrifvit till honom i sitt bekymmer
för att anbefalla den vacklande svenska kyrkan åt hans
omsorger vid curian.
*
Den 7 Maj 1524 lemnade Peder Månsson Rom, efter att
kort förut ha mottagit biskopsvigningen, för att i fäderneslandet
gå föga mindre vidriga öden till mötes än dem han utstått
under sina första pröfvoår i Italien. Hans lott blef ej olika
den kort förut återkomne Johannes’ Magni: att helsas med stora
förhoppningar för att snart kastas bort såsom onyttiga redskap
af den nva tidsandans män. För att få medel till lösen af den
påfliga provisionsbullan och till hemresan måste han låna 350
dukater af Olaus Magni, då såsom det vill synas en förmögen
man: en skuld som denne aldrig fick betald, efter hvad han
sjelf uppgifver.
Olaus stannade ännu några månader qvar i Rom, det var
hans första besök i denna stad, hvilken han återsåg först som
landsflyktig. Han förestod efter biskop Peders hemresa
Vadstena-klostrets hus, som längre fram skulle erbjuda honom sjelf en
torftig fristad. Inom kort anlände dock utskickade från
Sverige. Redan sommaren 1524 — pesten härjade då åter Rom
— finna vi tvänne klosterbröder der, af hvilka den ena
Holmsten Jonsson, kom att få stanna ganska länge. De funno
byggnaderna i förfall, några voro obeboeliga och räntorna
förminskade. För öfrigt hade de som vanligt en process att utföra
mot någon inkräktare, som mera bekant än de med ställningen
förstod att »smörja handen» på domarens skrifvare och skaffa
sig oupphörligt uppskof. »Se sådan sanning och rättvisa finna
vi i Rom» skrifva de hem.
De saknade likväl hvarken vänner eller alla besök från
Sverige. Vid curian funno de som apostolisk skrifvare och
protonotarie magister Zutfeld, en mecklenburgare, bekant från
yngre år med biskop Brask, som tillsammans med honom
tillbragt en längre tid i Rom. Han var rådgifvare och hjelpare
både för svenskar och norrmän, men sökte också andliga
lägenheter både i Sverige och Norge. »Bedjen för dr Zutfelds själ»,
skrifver ofvannämde Hol m sten hem någon tid efter hans död,
»han var mig mycket till hjelp och klostrets gode vän». Bland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 23 19:46:55 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ht/1882/0255.html
