Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Strödda Meddelanden och Aktstycken - Bref upplysande svenska historien: Bref från Urban Hiärne till Olof Hermelin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
URBAN HIÄRNE TILL OLOF HERMELIN.
267
hade jag kunnat rekna flere tusende än iag har .... Jag har näst
gud så många gånger ryckt drottningen uthur dödzens käftar,
det hon sjelf dageligen bekenner, men ändå aldrig en styfver nutit,
uthan de arme 500 rdlr, af hvilka icke allenast tionde och under
tidén femte penningen är afrecknet, uthan och måste det lilla öfrige
ploktals bettla ifrån cammererare och casseurer, och oansedt mig
lofvades af Hans Maj:t för 7 åhr sedan eller längre en discretion
af 1000 rdlr (deröfver en premier medecin i andra länder efter så
långsam, i 20 åhr giorde trogne tiänster litet skulle vårda sig at
bekymbra), så har iag än til dato aldrig nutit en penning deraf och
vet Gud, om och när den en gång kommer, skall och vara om en
sådan sqvett lika til freds. At sal. printzerne, högstsal. drottningen
och sal. kongen dödde, om det mig skulle förebrås, svarar iag, at
den jalousie, som doctor Wattrang och Lohrman1) mot mig hade, stengde
mig derifrån, och då iag böd til at gifva mit råd, vardt det aldrig
attenderet. Ifrån sal. drottningen stengde mig jungfer Marschalk som
bar hat til mig för det iag den tid var enkedrottningens, den hon
högst förfölgde och hatade, medicus. Til salige konungen blef iag
aldrig kallat för än 2 åhr efter Lohrmans död anno 1696, då alla
inelfvor voro med tusende bölder befängde och half upruttne,
hvilket iag viste efter sal. konungens död, då iag med stor möda kunde
erhålla, at man honom fick öppna, till at visa at de bäste medici
och de kraftigaste medicamenter i verlden honom intet kunde hielpa.
Detta har iag usque ad tcedium velat anföra, på det at her broder
som in prætentis intet är så informerat, måtte se, om iag intet vore
berättigat til en sådan ringa belöning, som allenast i blotta nampnet
och uthan någon den ringaste ingäld består.
Nu skulle iag ock svara något det hr Broder med stor
bitterhet uthliutet sig om Paikul. Men som tiden intet vidare tillåter,
beder jag hr Broder, hvars vrede imedlertid kunde litet svalas (P), intet
ville ogunstigt uptaga, om iag mig något serdeles uthlåter, intet
öfver det han förtiänt, uthan allenast om sakens sammanhang hvaraf en
granlige kan se, at han ingen bedragare uthan, en verus adeptus
varit, hvilken om han konungen i Frankrike spetsen på bröstet satt,
skulle honom på de conditioner, som han begärde, gärna lifvet hafva
blifvit skönt. Hr Broder tecktes imedlertid läsa den disquisition
som iag på en hög persons begäran giort, hvaraf iag en copia til
hr doctor Skragge2) intet länge sedan, doch sub fide silentii meddelat.
Beder at hr Broder tecktes de 3 arken, når tiden tillåter, igenom
läsa och at iag sedan får några rader derom skrifva, andre flera
skäl bevisandes, skall sedan gärna tiga och aldrig nemna ett ord derom.
Hr Broder tro mig, at det är icke han allena, som samma arcanum
ägt, uthan äro ännu många i Tyskland, Engeland, Venedig, som
samma arcanum besittia. Gud gifve jag hade hans mss, så vore
jag hulpen. Jag önskar Hr Broder i alt sit förehafvande Guds väl-
Gustaf Lohremau, archiater, d. 1694.
2) Samuel Skragge, lifmedicus hos Karl XII, adj. Skraggenstjerna, d. 1718.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
