Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Freden vid Värelä. Från ryskan af E. Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
296
E. HILDEBRAND. 38
händelserna begynte antaga en för Ryssland oroande riktning»
Det var sannolikt vid den tiden som grefve Bezborodko till
kejsarinnan öfverlemnade två utlåtanden. I det ena antydde han
möjligheten att sluta fred med Sverige och Turkiet under
Preussens medling, men förkastade förbundet med Frankrike. I det
andra angaf han på hvad väg underhandlingarna borde föras
med hofvet i Berlin angående krigets upphörande.
Rysslands politiska förhållanden voro i ett ytterst spändt
läge. Bezborodko följde dem med synnerlig uppmärksamhet, så
mycket mer som alla europeiska makter voro mycket
intresserade deri. Ej underligt då, om kejsarinnans vaksamme
sekreterare sökte komma ur det bekymmersamma läget och för den
skull nitiskt underrättade grefve Vorontsov1) och furst
Potemkin om ställningen och isynnerhet om de diplomatiska
synpunkterna vid de europeiska hofven.
Synnerligen klart tecknade Bezborodko de europeiska
kabinettens dåvarande läge i brefven till grefve S. R. Vorontsov. I
det första af dessa, mottaget i London den 1(12) november 1789
skref Bezborodko: verkliga orsaken till afsändandet af denna
express var behofvet för vår galerflotta och för den eskader,,
som nästa år under befäl af kapten Tre venen är bestämd till
Botniska viken, utaf fyra kuttrar, lämpliga för rekognoscering
och andra lättare uppgifter, sådana man endast i England säges
förstå att bygga och äfven der icke utan svårighet. Begagnande
sig af detta bud, har kejsarinnan befalt affärda till Er ett annat
bref, hvarom jag hyser starkt tvifvelsmål, huruvida det för
närvarande kan någonting uträtta, för så vidt man skall döma af den
engelska ministerns uppförande här. Han står alldeles i
beroende af Goltz2), ehuru denne senare uppför sig ganska stilla
och anständigt. Jag anser derföre att man för att lugna de
mot oss afvoga hofven hufvudsakligen måste underhandla i
Berlin. Och sålunda, då jag visste att Alopeus der var en
synnerligt välbehaglig person och bekant med Bischofswerder ocli
genom hans bemedling talat mycket med sjelfva konungen, har
jag gifvit honom i uppdrag att göra åtskilliga antydningar till
den preussiska konungens lugnande.–— —–-—
Sålänge alla underhandlingar bestå i ord och löften, skola vi dölja
våra förhållanden; men så fort det blifvit tid att tala mera på
Det ryska sändebudet i London.
2) Preussens sändebud i Ryssland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
