Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Konung Magnus Eriksson och Skåne, 4, af Hans Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
K. MAGNUS ERIKSSON OCH SKÅNE.
337
delas och slutligen att om hertigen angreps inom eget land skulle
konung Magnus inom en månad efter det han fått bud, komma
till undsättning, så vida vinden sådant medgaf. Konung Magni
förbindelse är bevarad i Schwerins arkiv; det hade varit af
intresse att känna innehållet af hertigens förbindelse. Månne han
erbjöd tillräckligt vederlag för så stora eftergifter från konungens
sida? Meklenburg och Holsteinarne hade något tidigare åter
börjat kriget mot konung Valdemar. Något tillfälle att på grund
af denna traktat uppträda till hertig Albrekts förmon synes
konung Magnus knappast haft, ty sedan Holsteinarne i juli hade
satt sig i besittning af det mycket eftersträfvade Femern,
inskränkte sig kriget till plundringar af danska kuster.
Hertig Albrekt synes ganska snart hafva funnit det med sin
fördel öfverensstämmande att upphöra med fiendskapen mot
konung Valdemar. I februari underhandlades på alvar mellan denne
och Holsteinarne och fred blef slutad på våren. Att hertig
Albrekts ställning var i Sverige misstänkt, synes deraf att han
i april behöfde lejdebref för att komma till konung Magnus. I
slutet af juni (den 28) är konung Magnus jämte sonen konung
Håkan i Helsingborg och fäste der, genom löfte om årlig lön
samt om anskaffande af betalning för sonen Eriks skulder, vid
sig grefve Adolf af Holstein. Hertiginnan Ingeborg var denna,
dag i Lund, hennes närvaro der antyder, att Skåne ännu vid
den tiden icke var hemsökt af krig1). I februari hade det varit
tal om att lemna tvistefrågorna mellan konungarne Valdemar
och Magnus åt skiljedomare, men man stannade vid afsigten.
Det dröjde emellertid icke länge innan fiendligheterna
började. Konung Valdemar var den 4 juli i Malmö, ett factum,,
som antyder egendomliga förhållanden, ifall Malmö den tiden
icke varit i hans våld. Den 7 var konung Valdemar i
Köpenhamn, hvarest han underhandlade med hansans sändebud, med
hvilka han tydligen ville stå väl. Den 9 gaf han middag
för sändebuden och ställde sina ord till dem så, att de hyste
förhoppningar om ökade förmoner. Konungen kunde under de
närmaste dagarne icke se dem, emedan han var borta. På hans
begäran begåfvo sig sändebuden till Helsingör, hvarest han den
14 kom till dem jämte hertig Albrekt m. fl., föreslog dem att fara
’) Munch ni. fi. hafva antagit, att k. Valdemar redan i juni månad
eröfrade det öppna landet i Skåne. Jag kan ej annat än godkänna de skäl mot
detta antagande, som blifvit framställda af Rydberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
