Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
350
STRÖDDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN.
också betydligt ökades. Hvarje hufvudarkiv skulle hafva sin egen
arkivskola. Specielt italienska förhållanden, såsom den betydande
olikheten mellan dialekterna, mellan de olika provinsernas
organisation och historia, kanske också svårigheten att fråntaga de arkiv,
som redan länge sjelfva utbildat sina tjenstemän, denna rättighet,
hindrade bildandet af en central arkivskola, såsom l’école des chartes
*i Paris, la escuela diplomatica i Madrid och K. K. Institut für
Geschichtsforschung i Wien 1),
Denna anordning af år 187.4 stod i förbindelse med en
vidsträckt reorganisation af de italienska arkiven; några ord om denna
reorganisation äro nödvändiga för att förklara arkivskolornas
inrättning-
De italienska arkiven hade förut lydt dels under
undervisningsministeriet, dels under inrikesministeriet. En minister, grefve
Can-telli, som för tillfället 1874 skötte begge dessa departement,
begagnade denna sin ställning för att föra alla arkiven under
inrikesministeriet. Man sträfvade också att alltmera till statens arkiv
samla alla de för Italiens historia vigtiga dokument, som dittills
legat kringspridda än här än der, i embetsverk eller i enskildes ego.
De ända till 70 uppgående arkiven indelades i grupper, hvar och
en grupp sammansluten under ett hufvudarkiv med dettas chef
såsom superintendent för gruppen.
Till grund för denna gruppindelning2) lades gemensam historia
under förgångna sekel och gemensam dialekt. I Italien, der flera
dialekter utbildats till nästan sjelfständigt skriftspråk, och fortfarande
visa mer eller mindre starka tendenser till att söka göra sin
sjelfständighet gällande gent emot ett till sin uppkomst konventionelt
hufvudspråk; der dessa dialekter ofta stå hvarann så fjerran att två
italienare från skilda provinser, talande hvardera sin provins språk,
1) Detta sista är på samma gång arkivskola och historiskt seminarium,
grundadt efter 1848, men först i sista tiden fullständigt organiseradt.
2) De italienska arkiven äro följande med tillhörande gruppafdelning:
1) »Archivi piemontesi» med arkiven i Allesandria, Cunéo, Novara, Torino.
2) Archivi liguri med ark. i Genova. Porto Maurizio.
3) Archivi lombardi med ark. i Bergamo, Brescia, Como, Cremona,
Mantova, Milano, Pavia, Sondrio.
4V Archivi veneti med ark. i Belluno, Padova, Rovigo, Treviso, Udine,
Venezia, Verona, Vicenza.
5)-Archivi emiliani med ark. i Bologna, Ferrara, Forli, Modena, Parma,
Piacenza, Ravenna, Reggio d’Emilia.
6) Archivi Toscani med ark. i Arezzo, Firenze, Grosseto, Livorno, Lucca,
Massa, Pisa, Siena.
7) Archivi romani med ark. i Ancona, Ascoli, Macerata, Perugia, Pesaro,
Roma.
8) Archivi napolitani med ark. i Aquila, Avellino, Bari, Benevento,
Campo-basso, Caserta, Catanzaro, Chieti, Cosenza, Foggia, Lecce, Napoli, Potenza,
Reggio de Calabria, Salerno, Teramo.
9) Archivi sicilani med ark. i Caltanisetta, Catania, Girgenti, Messina,
Palermo, Siracusa, Trapani.
10) Archivi sardi med ark. i Cagliaro, Sassari.
Således 70 arkiv i 10 grupper.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
