Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Svenska Folket i helg och söken... eller ett tusen år af svenska bildningens och sedernas historia af A. Strindberg och Svenska Bilder af R. Bergström, anm. af —rst—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bergström, svenska bilder.
xciii
begåfning. Hvad föreliggande arbete angår, innehåller det, såsom
vi antydt, mycket af intresse; dess hufvudfel kan i korthet angifvas
vara att det innehåller dels för mycket dels för litet af författaren
sjelf. Skulle han icke medgifva oss hafva rätt i detta påstående?
Att det behöfves gjutas lif in i den historiska framställningen i
våra dagar, är en sanning, om hvilken vi alltför ofta påminnas, och
missnöjet med detta herr Strindbergs arbete härrör i icke ringa mån
deraf, att han försummat att, såsom det i hans makt stått, dertill
bidraga. Har han på detta sätt svikit vår förväntan, och ju äfven
sin egen, finnes det dock ett helt annat område, der det är honom
förelagdt att verka. Måtte den goda genius, som der med honom
stämt möte, vinna hans tro!
# *
Mellan Strindbergs och Bergströms ofvan nämnda arbeten finna
vi ett visst slägttycke deri, att de företrädesvis lemna ordet åt andra.
I Bergströms »Svenska bilder» upprullas en liten serie taflor, troget
återgifvande enstaka drag af lifvet och förhållandena i forna dagar.
Utan anspråk på att meddela någon upptäckt till vetenskapens
fromma, har herr Bergströms bok inhöstat en liten kulturhistorisk
skörd, som spirat upp under litteratur-massor. Det är
biblioteks-tjenstemannens obestridliga förtjenst att hafva haft öga för dessa
undanskymda bidrag till historien om vårt lands odling och att nu
hafva stält dem till en hvars förfogande. Det finnes nämligen icke
få äldre bokalster, som endast till en del ega intresse för vårt land,
och just derför så lätt förbises och stundom nästan icke utan
lyckträff kunna finnas af forskaren. Ur några sådana meddelas här
utdrag, hvilka läsas med stort nöje på grund af det friska och
omedelbara, som alltid gifver åsyna vittnens berättelser deras värde. Utg.
har uppstält dessa bilder i en symmetrisk ordning. Först träffa vi
stycken af den dagbok erkehertig Maximilians af Österrike sändebud
till ryska storfursten förde under sina irrfärder i Sverige. 1590 och
1591. Hans namn var Erik Lassota von Steblau och som han på
färden till Ryssland råkade blifva uppfångad af svenskt krigsfolk,
fick han i stället göra ett med stora faror förenadt besök i Sverige.
Hans sammanträffande med den barske hertig Karl, som naturligtvis
ville med »tjufbödelns» tillhjelp afpressa honom allehanda politiska
bekännelser, är en trogen tidsbild. Af hans dagbok hade en större
del förtjenat att meddelas svenska läsare.
Efter skildringar af universitetet i Dorpat och »Nya Sverige» i
Amerika låter utg. oss göra bekantskap med en annan resenär i
våra bygder, hvars tournée försiggick under vida blidare
omständigheter. Det var en holländare vid namn Just van Effen, som 1719
åtföljde prins Karl af Hessen-Philippsthal till dennes kusin den
svenska drottningens gemål. God stilist har han lifligt skildrat sin
färd genom södra och mellersta Sverige samt slutligen sin ankomst
till Stockholm och vistelse vid hofvet derstädes, hvilken synes hafva
varit den angenämaste, ehuru de härjande ryssarne icke voro långt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
