Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Monumenta Historiæ Danicæ. Udg. ... af Dr H. Rördam. 2 Række. 1 Binds 1 hefte, anm. af —rst—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rördam, monumenta historiæ danicæ.
xcv
svarig. Kriget hade ju redan, delvis under hans personliga
ledning, alltid i öfverensstämmelse med hans befallningar, fortgått i
fyra års tid, och att en liten fiendtlig här snart sagdt utan motstånd
härjade och brände rikets skönaste provinser midt i vintern är ett
faktum, som ej kan sakna vissa förutsättningar, hvilka sträcka sig
längre tillbaka än de närmast föregående dagarne eller veckorna.
Förgäfves skall man skjuta hela skulden på krigarenas modlöshet
eller på förblödda krafter. Den kraft här kräfdes, men som saknades,
hade ej förblödt; det var en mellantid, lyckligtvis kort, i Sveriges
historia, då ingen maktinnehafvare fans, som kunde hålla modet uppe
hos det nästan åt sig sjelft lemnade folket. Daniel Eantzov är en
dansk nationalhjelte, och undransvärdt är förvisso detta hans tåg,
men så kunde det heller ej hafva utförts under gynsammare
förhållanden inom sjelfva landet.
Eantzovs tåg öfver Holaveden, «detta oöfvervinneliga fäste och
mur, hvarmed Gud omgifvit Sverige», påminner om vissa äfventyrliga
vinterfälttåg i långt senare tider, som blifvit af många beskrifna, af
alla beundrade. Och med liflig uppmärksamhet följa vi ock den
danska fiendens ströfverier kring svenska bygder. Vi veta alla, huru
illa det var bestäldt med den svenska härens utredning, huru många
personer råkade illa ut derföre, att förråd icke funnos der svenska
trupper drogo fram. Men der danskarne uppträdde fans det mer än
nog. I Jönköping anträffade de (nov. 1567) rikliga förråd af
lifsmedel; i Vadstena kyrka (d. 15 nov.) fans proviant; källarne der i
staden voro fulla af vin, öl och andra drycker, som smakade dem
förträffligt; i Linköping (d. 21 nov.) funnos korn och malt i mängd
så väl i biskopsgården som i andra hus; utanför Norrköping lågo
uppstaplade allehanda handelsvaror, osmundsjern och proviant till
fiendens bästa; Söderköpings borgare hade så mycket att skydda, att
de voro beredda att erlägga en brandskatt af 10,000 daler, hvilket
dock förhindrades af några ditsända svenska ryttarefanor; lika fullt
blef danskarnes byte der stort, ty med mycket buller och bråk hade
konung Erik der låtit sammanföra förråden af födoämnen för flottans
behof; öfverallt togo danskarne hvad de behöfde och brände resten.
Då man började uppsnappa konungens mandat till småländska
allmogen att gripa till vapen mot fienden, blef Eantzov betänkt på
att småningom draga sig tillbaka, men sände på samma gång bud
till sin konung med begäran om förstärkning. Befinnande sig med
sina trupper midt inne i det fiendtliga landet, kunde han helt lugnt
säga konungen att om han blott erhölle någon förstärkning skulle
kriget nog snart vara slut. Bönderna erlade till honom 6 lod silfver
för att rädda sitt hus från elden, men androm till varnagel lät
konung Eriks profoss, Hemming Gad, på en dag afrätta 78 af dem.
Slaget vid Norrby beskrifves med stor utförlighet. Der
påträffade Eantzov en krigskassa af 1,200 daler sv. »Solchs geld ist
unsern Kriegsleuten zu theil worden», säger vår berättare förnöj dt.
Der uppsnappades äfven en del af det svenska arkivet; många af
dess handlingar meddelas af utgifvaren bland bilagorna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>