Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyare text- och urkundspublikationer af H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II
öfversigter och granskningar.
närmare inlåta oss på häftets innehåll är ej här vår afsigt, helst
det icke utgör något afslutadt belt.
l)e serier af Adelns riksdagsprotokoll, som på Riddarhusets
bekostnad utgifvas, ha förra året ökats med två nya band. Det ena,
sjunde bandets förra hälft af den äldre serien, behandlar den första
riksdagen 1660 (i Göteborg); af den senare serien är det början af
sjette bandet, som utkommit, omfattande protokollen för riksdagen
1731 *) Utgifvarne äro desamme som förut: frih. B. Taube och
doktor E. V. Montan. Båda riksdagarna äro till sina hufvuddrag
kända genom Carlsons och Malmströms skildringar. För kunskapen
i detalj om det politiska lifvet, väl äfven om många af de talandes
karakterer, liksom tidens ande, äro emellertid dessa numera för enhvar
tillgängliga publikationer naturligtvis af mycket värde. 1660 års
riksdag, under hvilken Karl X afled, märkvärdig genom
öfverläggningarna om den aflidne konungens testamente, om krig eller fred,
liksom genom den åter frambrytande striden mellan adel och ofrälse,
var endast af kort varaktighet. Också upptages mer än hälften af
bandet utaf bilagor, bland hvilka den utförligaste är Ehrenstens
relation till ständerna om den aflidne konungens »consilier och
actio-ner», den officiella framställningen af Karl Gustafs politik.
Protokollen för 1731 års riksdag, kanske den fredligaste under
frihetstiden, äro så mycket vidlyftigare, svällande nästan ut öfver det
lämpliga omfånget för ett band. De förete åtskilliga partier af
intresse. Så öfverläggningarna öfver den nya lagen, som inleddes med
ett kärnfullt tal af presidenten Cronhielm. Arbetet hade varit både
»besvärligt och långvaraktigt», yttrade han bl. a., fastän verket ej
var stort och vidlyftigt, ty kortheten var just det, »som särdeles
förorsakat möda och omhugsande, ja så att man ofta har måst
använda några timmars tid till att påfinna ett enda laggilt och
lämpligt ord, eftersom det ock heter: lex brevis esto et imperiosa». Yid
öfverläggningarna föredrogos särskildt häradshöfding Abrahamsons
anmärkningar, som, utmärkta för en ovanlig frisinthet, dock i de flesta
fall icke tyckas ha vunnit gehör. Betecknande nog var
öfverläggningen om jagtprivilegierna, der två stånd stannade mot två. En
bonde från Småland menade att det vore till skada för riket, om ej
ungdomen finge vänja sig att bruka gevär »såväl i krigstider som
eljest i anseende till odjuren». Öfverläggningen framkallade ett
märkligt memorial af grefve Fredrik Gyllenborg om enigheten
mellan stånden. Diskussionerna om öfverflödsförordningen — man tyckte
det icke utan skäl vara hårdt att ens piga, om hon bure andra tröjor
än af inhemskt reggarn och ull, skulle dömas till åtta dagars vatten
och bröd, om riddarhusordningen, om spanmålshandeln och
nederlagsfriheten, Horns och Gyllenborgs afskedsansökningar in. m. gifva
*) Sveriges Ridderskaps och Adels Riksdags-protokoll. Sjunde delen 1660.
Förra riksdagen. 242 ss. 8:o. Sthlm 1881.
Sveriges Ridderskaps och Adels Riksdags-protokoll från och med 1719.
Sjette delen. Första häftet. 1731 års Riksdags-protokoll. 561 ss. 8:o. Sthlm 1881.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
