Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXVIII
öfversigter och granskningar.
Marienborg. Detta namn försvinner ur handlingarna år 1408 (enligt
Styffe), då det innehades af ridd. Sten Benktsson (Bjelke). En holme
nedanföre Haga bar ännu 1687 detta namn. Bevisningen är skäligen
klen och tvifvelaktigt är om den ledde till något resultat.
Till beskrifningen på Runsa är fogad en bilaga, innehållande
en af denna gårds egare, amiralen Teodor Ankarkrona uppsatt
berättelse om konung Karl XILs äfventyrliga afresa på Ankarkronas
slup ifrån Stralsund natten mellan d. 10 och 11 Dec. 1715; på tal
om Leufsta meddelas uppgifter om der timade förluster vid ryssarnes
härjningar 1719, upptecknade af dåvarande egare, o. s. v.
Genom detta arbete och de redogörelser för fornminnen inom
provinsen, som i Uplands fornminnesförenings tidskrift meddelas,
har man Öfver Upland erhållit en ganska uttömmande beskrifning.
Yi upprepa vår önskan, att man inom andra provinser måtte följa
det goda föredömet.
—rst—.
Liv-, Est- und Curländisches Urkundenbueh. Begründet von
F. G. v. Bunge, im Auftrage der baltischen Ritterschaften und
Städte fortgesetzt von Herman Hildebrand. Band 7. 1423
Mai—1429 Mai. Riga, Moskau 1881.
Särdeles rikhaltiga bidrag till svenska historien inneslutas i ofvan
nämnda verk, hvars föregående delar äro väl kända af våre
häfdaforskare. Anslutande sig till dessa delar framträder dock denna
under en ny form. Redaktionen är nämligen verkstäld närmast i
likhet med de hanseatiska urkundsamlingarna, som utgifvas af
Koppman, von der Ropp och Schäfer; vid sidan af deras arbeten intager
Hildebrands värdigt sin plats. I föregående delar hafva nästan alla
urkunder meddelats in extenso, men i denna följes den praktiska
grundsatsen att aftrycka hufvuddokumenterna men endast meddela
utdrag ur eller tillfyllesgörande rubriker om mindre vigtiga urkunder.
Så mycket mera verkligt historiskt material kan inrymmas i hvarje
del och i en ganska vidlyftig öfversigt öfver handlingarnas innehåll
har utg. framvisat deras historiska vigt. I korthet vilja vi anföra
hvad som närmast rör Sverige.
Under den tid denna del omfattar, stod tyska orden i fredligt
förhållande till de trenne nordiska rikena. Mellan konung Erik och
hans anförvandter, de pommerske hertigarne, å ena sidan, samt
orden å den andra, afslöts 1423 ett förbund (N:r 33, förut tryckt af
Styffe), sannolikt rigt ad t mot kurfursten af Brandenburg, som 1421
förbundit sig med Polen. Då år 1427 striden mellan Erik och
Hansestäderna ånyo lågade upp, höll sig dock orden neutral;
högmästaren bemödade sig väl om att från ali inblandning afhålla de
preussiska städerna, som ville ansluta sig till de vendiska, och att
förskaffa konung Erik upprättelse för den skada hans undersåtar lidit
i de livländska hamnarna (N:r 712), men då Erik, åberopande sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
