Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Svensk Biografi, af Ehd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LXX VII 1
ÖFVERSIGTER OCH GRANSKNINGAR.
Svensk biografi.
Senast utgifna band af Svenska Akademiens handlingar *)
innehåller bland annat en minnesteckning öfver den berömde talaren
och statsmannen frih. Anders Johan von Höpken, författad af baron
L. De Geer. Ämne såväl som författare lofva något af intresse.
Baron De Geer medför till den historiska karaktersskildringen
förmåner, som den historiske forskaren vanligen saknar, nämligen af
en rik politisk erfarenhet, af vanan vid offentliga årenders
behandling, den nära bekantskapen med alla de skiftande och ömtåliga
förhållanden, personliga och sakliga, ur hvilka ett historiskt resultat
framgår, förmåner, som ej kunna göra sig bättre gällande, än vid
ett ämne som det här valda, som också visa sig i den fina, om
menniskokännedom vitnande karakteristiken, de försigtiga, men oftast
säkra omdömena, de träffande reflexionerna. Höpken åter med sina
stora egenskaper, sin skarpa eftertanke, sitt djupa lynne, sin retliga
karakter, sin sjelfkänsla och sin skygghet är ett lockande ämne för
en karaktersteckning. Dertill kan läggas, att han är en man, om
hvars storhet som stilist och statsman alla hört talas, under det att
det minsta antalet torde känna den rätta arten derutaf.
Baron De Geers minnesteckning är till väsentlig clel stödd på
Höpkens ännu till större delen otryckta papper, af hvilka den största
samlingen förvaras på Sjöholm. Samlingarna i Riksarkivet, Kongl.
Biblioteket, Vetenskapsakademien, Upsala Bibliotek och Brokinds
arkiv ha äfven lemnat bidrag. Det kan ej vara vår afsigt att här
följa förf. i hans teckning af den uppväxande politikern, af det 34
år gamla riksrådet och dettas senare bana, af det för Höpken
afgörande året 1757 och krisen 1760, af näns elfvaåriga landtlif och
hans egendomliga, något falska ställning under Gustaf den tredjes
tid eller andra detaljer af hans lif. Den läses med odeladt intresse
och är rik dels på anmärkningar af förf. sjelf, dels på anföranden
ur Höpkens yttranden och skrifter. Yi påminna, förutom de
egentliga statsskrifterna, om dennes skildring af tryckfrihestens öden i
Sverige, om den grymma karakteristiken af den slutande frihetstiden:
»konung utan myndighet, frihet utan säkerhet, kyrka utan religion,
adel utan adliga seder, prester utan moral, borgare utan
förmögenhet, bönder herrar»; om det märkliga utlåtandet om prinsars
uppfostran, liksom om ordensväsendet o. s. v. Att en så reflekterad
natur som Höpken skulle förstå att teckna sig sjelf, är naturligt,
och det omdöme af honom om sig sjelf, som anföres s. 246, bekräftas
af hela den följande skildringen, liksom redan af samtidens dom.
Han påminner i mycket om en af dessa engelska statsmän, som
*) Svenska Akademiens handlingar ifrån år 1796. 57 delen. Norstedt &
Söner. Sthlm 1882.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
