Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - G. M. Armfelt i Neapel år 1794 af Elof Tegnér
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G. M. Armfelt i Neapel år 1794.
AF
ELOF TEGNÉR.
I den resedagbok, som Armfelt förde i Februari 1784
under sin vistelse i Neapel med konung Gustaf III, har han
antecknat : »Konungen talte med mig om en ambassade extra
ordinaire till Neapel om tio år: detta låter alltför lätt säga sig,
men kanske icke så lätt göra sig». Konung Gustafs löst
utkastade förslag kom likväl, märkvärdigt nog, till utförande; och
Armfelt befann sig år 1794 i Neapel såsom svensk minister.
Men det var icke å Gustaf III:s vägnar, som Armfelt kom till
den solbeglänsta staden vid den blåa golfen och till konung
Ferdinands och drottning Carolinas välbekanta hof. Det var
också knappast af fri vilja som han begifvit sig dit. Hans
besök i Neapel med konung Gustaf 1784 hade utgjort en enda
oafbruten karnevalsfest, och han hade då funnit att »hela
naturen tycktes andas glädje». Öfver hans vistelse der tio år senare
lade sig mörka skuggor; och den en gång så lysande
konungagunstlingens bana var der nära att sluta på ett nesligt sätt.
Anklagad för förrädiska stämplingar, måste han derifrån biltog
flykta till det aflägsna Ryssland.
Det var i slutet af Oktober J 793, som Armfelt, såsom
Sveriges minister vid de italienska hofven, raed sin familj slog
ned sina bopålar i Neapel. Han hade då under 15 månader
ständigt varit på resa, och i mer än ett afseende hade Gustaf
lll:s vän och gunstling fört en orolig tillvaro. Under denna
resa hade han på hösten 1792 i Westfalen sett den preusiska
hären bryta upp till det fälttåg mot franska republiken, som fick
en så föga hedrande utgång. Han hade i Brüssel hört
kanondundret från Jemmapes och bevittnat de österrikiska truppernas
nederlag, samt tillsammans med tusentals franska flyktingar skyndat
Hist. Tidskrift, 1883. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
