Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Sverige på kongressen i Wien 1814—1815 af Ernst Carlson - Kongressens allmänna karaktär, dess förnämsta personligheter och dess arbetssätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGE PÅ KONGRESSEN I Wi EN.
77
förmåga, sina grundliga kunskaper och den verksamma del han
tog i de statistiska förarbeten, som voro en vigtig förutsättning
för kongressens beslut, gjorde sitt land stora tjenster. Desse
måste uppbjuda alla sina krafter för att förekomma en allmän
brytning i den polska frågan och i stället genom att försigtigt
söka sammanjemka konungens och kejsarens afsigter med de
öfriga magternas fordringar framkalla en lycklig lösning deraf.
Yi få ytterligare tillfälle att lära känna dessa båda statsmän
och deras sträfvanden genom den del de togo i underhandlingen
med Sverige om Pommern.
Medan Preussen sålunda i kongressens stora frågor fast
slöt sig intill Ryssland, närmade sig England till Österrike. Det
engelska ombudet vid kongressen var lörd Castlereagh. Èii
äkta fullblodstory, lärjunge af Pitt d. y., kraftfull och förfaren
som administrativ embetsmän 1), ledde han sedan 1812
Storbritaniens utrikespolitik. Genom de stora subsidier han
förskaffat de allierade, och genom det beslutsamma sätt, hvarpå
han vetat i Underhuset försvara tory-regeringens hårdt
angripna politik, hade han inlagt ej så liten förtjenst om den
lyckliga utgången utaf striden mot Napoleon. Men så voro
också hans egenkärlek och hans tankar om den medlarerol, som
borde tillkomma Storbrittanien i fastlandets angelägenheter, ej
af blygsammaste beskaffenhet. På kongressen väckte han
munterhet genom sin felaktiga franska och genom sitt och sin
oingif-nings egendomliga sätt att vara och kläda sig. Såsom mängden
af sina landsmän något främmande för kontinentens förhållanden,
såg han frågorna blott i stort och lät i detaljerna ofta nog leda
sig af furst Metternich. I afseende på Polen ville han till en
början i den europeiska rättvisans namn gripa det tillfälle, som
här bjöd sig, att godtgöra hvad mot det olyckliga landet blifvit
brutet. Men då han såg Rysslands och Preussens m agt lystna
afsigter, trodde han det långt vigtigare att i förening med
Metternich söka motarbeta östm agter nas sträfvanden. Rättvisan och
folkfriheten voro stora saker, men den europeiska jemn v igt en en
ännu större. Att verka för dess upprätthållande var efter lörd
Castlereaghs uppfattning, lians stora kallelse pä kontinenten 2).
Spencer Walpole, A history of England from the conclusion of the
great war in 1815. I, 289 o. f.
2) Lörd Castlereagh till hertigen af Wellington, Wien den 25 Oktober 1814.
Letters and despatches of lörd Castlereagh. Thi i d series, vol. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
