Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Mazepa och Karl XII af N. Kostomarov. Öfversättning från ryskan af C. Silfverstolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63
MAZEPA OCH ’KARL XII.
195
sträng tortyr. Nordberg söker vederlägga en annan historikers
uppgift, att tsaren visade kosakerne nåd. Yi kunna ej
obetingadt lita på den förre; från säkra officiela källor hafva vi
inhemtat att någre bland de förnämste af Mazepas anhängare
omedelbart före Poltavaslaget återvände till ryska lägret, med
bön om tillgift. Bland desse voro generaldomaren Tjujkevitj,
generalasaulen Maximovitj, åtskillige öfverstar, kanslisten
Gre-gorovitj och sekreteraren Gretjanij. Strax efter den 8 Augusti
anstäldes med dem förhör; dithörande handlingar förvaras i
utrikeskollegiets arkiv. Tjujkevitj berättade att han före
öfvergången af Desna icke egt kännedom om förräderiet, emedan
hetmanen sagt, att han tågade för att förena sig med
Sjereme-tiev, men så snart floden var passerad, tillkännagaf Mazepa att
han, som fruktade att tsaren skulle gripa honom, nu gick att
ställa sig under konung Karls beskydd. Då Tjujkevitj gjorde
några invändningar, blef Mazepa missnöjd och lät sätta honom
under bevakning. Hvarken han eller de andra äldste deltogo i
„ några rådplägningar med hetmanen, endast dennes slägting
Mo-kievskij och generalsekreteraren Orlik. Tjujkevitj sändes en
gång af Mezepa till Perevolotsjna till zaporogerne; han hade
undan bedt sig denna beskickning, men derpå ville Mazepa ej lyssna.
Det var likväl ej han utan Mokievskij som förde sjelfva
underhandlingarna för att förmå zaporogerne till förräderi. Tjujkevitj
sökte flera gånger fly men hölls under sträng bevakning af
svenska soldater ända till slaget. Maximovitj sade sig icke heller
ana förräderiet före flodöfvergången, men då de voro på
halfannan versts afstånd från svenskarne blef han sänd till dem,,
men ordet fördes då ej af honom utan af en kapten, som
Mazepa förut skickat som sändebud till konung Karl. Trenne
gånger erhöll han sedan uppdrag att taga reda på hvar konungen
hade sitt högqvarter. Sedan Apostol flytt, hölls han under
strängare bevakning. Öfverste Zeienskij hade, då ban efter
öfvergången af Desna märkt Mazepas afsigt, yttrat att man ej
skulle kunna undgå tsarens vrede, men då svarade Mazepa:
»Sen blott på mig och gån dit jag går.» Han företedde intyg
af Mensjikov och Golovkin om att det icke varit honom möjligt
att fly. Ungefär af samma slag voro de öfriges berättelser. De
erhöllo ej förlåtelse utan sattes i arrest, ehuru de försäkrade,
att de blifvit bedragne. Men den tid tsaren en gång utsatt för
dem, som ville återvända till honom, var nu ute, och tydligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
